Sammanfattning av fenomenet flyta/sjunka

Liv i vatten
Vi har kopplat liv till olika vattenlevande djur och har det som övergripande tema i vårt arbete. Materia är vatten (i detta fall trycket i vatten) och djurens föda som vi även kopplar till energi och teknik då djuren har olika tekniker för att ta sig till födan. Orsaken till att vattenlevande djur kan hålla sig flytande i vatten beror på många olika saker. Vi har gjort ett urval av olika djur som alla har skilda egenskaper för att kunna hålla sig flytande.

Vatten har unika egenskaper för att liv ska kunna utvecklas. En viktig egenskap för livet på jorden är att vatten är tyngst vid 4 grader vilket bidrar till att sjöar och hav inte kan bottenfrysa. Det vatten som kyls ner till 4 grader finns närmast botten och på grund av dess temperatur kan det inte frysa. Is är lättare än vatten och lägger sig därför ovanpå. Därav kan vattenlevande djur överleva kalla vintrar.


Densitet
Densitet är en avgörande faktor för att något ska kunna flyta eller sjunka i vätska. Genom att man tar massan delat med volymen får man fram ett ämnes täthet. Ju tätare atomerna är packade desto större blir föremålet densitet. Om ett föremål ska kunna flyta måste det ha lägre densitet än vatten. En sten flyter exempelvis inte eftersom densiteten är högre än vattnets. Däremot kan ett annat föremål av samma storlek men annat material flyta eftersom det då inte är lika sammanpackat som en sten. Föremålet väger då mindre än stenen även om storleken är densamma. Man kan säga att stenen är för liten för sin tyngd och därför sjunker. Därmed inte sagt att tunga saker inte kan flyta. Med viss teknik kan man få föremål som vanligtvis har högre densitet än vatten att flyta genom att ändra formen. För att ta ett konkret exempel så kan man titta på båtar. De är ofta gjorda av järn som är ett material med hög densitet. Båten kan dock flyta eftersom den är konstruerad på ett sätt som gör att den innehåller mycket luft i skrovet. Luft har lägre densitet än vatten vilket gör att båten klarar av att tränga undan lika mycket vatten som den väger. Med hjälp av Arkimedes princip kan man alltså bygga båtar.

Arkimedes princip
Den grekiske fysikern Arkimedes (ca 287 f.Kr - 221 f.Kr) var den som upptäckte att ett föremål som sänks ned i en vätska påverkas av en lyftkraft, som är lika stor som tyngden av den undanträngda vätskemängden. Om föremålet tränger undan lika mycket vatten som sin egen vikt blir lyftkraften så stor att den bär upp föremålets tyngd. Alla saker som ligger och flyter tränger alltså undan lika många kilo vatten som sin vikt. Trycket från vattnet är då lika stort som kraften från det som flyter. Exempelvis en stor båt kan alltså flyta eftersom den tränger undan lika mycket vatten som sin egen vikt. Lyftkraften som båten får från vattnet som den sänks ner i är alltså lika stor som det undanträngda vattnets tyngd.

Tryck
Valar och andra havsdjur är konstruerade på ett helt annat sätt än vi människor. Valar är extremt duktiga dykare. De simmar rutinmässigt ned på flera hundra meters djup, kaskelottvalar kan till och med dyka ner på mer än tusen meters djupt. Det är enastående prestationer som människan inte kommer i närheten av att klara utan att ta hjälp av tekniska hjälpmedel. Valarna klarar av att lagra stora mängder syre i såväl blod som muskler. I detta tillstånd kan syret inte ge upphov till några gasbubblor och därför löper djuren ingen risk att få dykarsjuka och därmed skadas. Vi människor kan inte lagra så mycket syre i våra kroppar utan behöver då teknisk utrustning för att dyka på större djup. Trycket under vattenytan orsakas av vattnet som finns ovanför. Ju djupare ner i vattnet man kommer desto större blir alltså trycket. Djuphavsfiskar som normalt lever på mer än 100 meters djup kan dö direkt om de tas upp till vattenytan då trycket utanför minskar vilket kan leda till att simblåsan kan explodera.

Friktion
Gemensamt för benfiskar, hajar och valar är att alla har en strömlinjeformad kropp. Formen på kroppen gör att friktionen i vattnet minskar. Friktion är en slags bromsande kraft som bildas av att olika föremåls ojämnheter griper in i varandra, en kraft som gör motstånd mot rörelsen. Utan friktion skulle vi ha svårt att leva då vi inte skulle kunna ta ett steg utan att halka. Föremål som tar sig fram i vatten utsätts för bromsande krafter. Hur stor krafterna blir beror på föremålets yta och form, men även dess tyngd, ju tyngre föremålet är desto hårdare griper ojämnheterna in i varandra. Materialet är också av betydelse, vilka material som glider mot varandra.

Naturen har också sett till att många vattendjur som exempelvis delfiner är släta och strömlinjeformade för att minska friktionen, för att de lättare ska kunna glida fram i vattnet och att vattenmotståndet ska vara minimalt. Delfinens skinn är glatt och ofta fuktigt av slem som gör kroppen hal. Den har inga utskjutande delar på kroppen förutom bröstfenorna som hjälper till med styrningen. Delfiner är helt anpassade till ett liv i havet och skelettet är inte lika starkt som hos landlevande däggdjur eftersom vattnet bär upp mycket av deras tyngd. Bröstkorgen kan tryckas ihop och är inte fast som på oss människor för att delfinen ska klara vattentrycket då den dyker. Vore bröstkorgen fast skulle den knäckas av vattentrycket. Delfiner andas genom blåshålet som öppnas då den når vattenytan. Trots att delfiner andas luft precis som vi människor så klarar den inte att vara på land någon längre tid.

Simmare använder dräkter som hjälper till att minska motståndet i vattnet och som ökar lyftkraften genom att luft fångas in i dräkten. Dräkterna är gjorda av vattenavvisade material som stöter bort vattnet och på så sätt minskar vattenmotståndet. Detta för att simmarna ska kunna simma snabbare och spara energi. Dräkterna är även trånga och då trycks simmarens kropp ihop som medför att simmaren hamnar i ett läge med lägre vattenmotstånd.

Sett ur ett historiskt perspektiv började människan transportera sig på vatten med hjälp av urholkade stockar och tog hjälp av vattnets glidfunktion för att spara energi och minska friktionen. Båtarnas teknik och konstruktion har utvecklats och anpassats efter människans ökande behov och utveckling. Idag finns en mängd olika lastfartyg som hjälper människan att frakta varor världen över.

Vattenlevande djur

Maneter
Maneter består till stor del av vatten vilket gör att de nästan har samma densitet som vatten. Detta gör att maneten kan hålla sig flytande men de kan även ta sig fram genom att simma. Runt kanten på manetens kropp sitter det en krans av muskelceller som kan dras ihop . Med pulserande rörelser pressas vattnet ut ur kroppen och skjuter maneten framåt (även om rörelserna är väldigt svaga). Maneter simmar oftast uppåt men när den slutar simma så sjunker den ner igen. Runt maneterna sitter det tentakler som är fulla med nässelceller som de använder för att fånga födan med. Öronmaneten äter exempelvis små planktondjur som räkor, kräftdjur och ibland även fisk genom att de fastnar på nässelcellerna.

Musslor
Musslor som är ett bottendjur har högre densitet än vatten därav anledningen varför den lever på sjö/havsbotten. Hos exempelvis Blåmusslan, vars skal består av två skalhalvor som skimrar i en blåaktig färg, är skalet strömlinjeformat för att vatten lätt ska flyta förbi och skalet är även förtjockat för att bättre tåla kraftiga vågor. Skalet kan Blåmusslan stänga med hjälp av muskler, så kallade slutmuskler, när faror hotar och för att skydda sig mot uttorkning men skalet kan öppnas igen med hjälp av ett slags låsband, så kallat ligament. För att musslorna inte ska förflyttas ofrivilligt så limmar de fast sig på hårda föremål med hjälp av byssustrådar. Dessa utsöndras från en speciell körtel och är uppbyggda av protein. Vill musslan däremot självmant flytta på sig klipper den av trådarna och gör sedan nya. På grund av att musslor oftast sitter fast på botten eller på stenar låter de vattnet föra med sig födan och filtrerar sedan ut ätbara partiklar. Vattnet sugs in i kroppen genom ett rör och filtrerar sedan ut födan och tar också upp syret i vattnet.

Benfiskar
Gädda och abborre är uppbyggda av ett hårt skelett av ben därav namnet benfiskar. Fiskarnas föda består av olika saker som till exempel alger eller andra fiskar. Eftersom fiskar är beroende av att kunna simma för att ta sig till födan använder de sig av sina fenor. För att fiskarna ska kunna reglera flytkraften är de även utrustade med en simblåsa som hjälper fisken att hålla så lik densitet som vattnet som möjligt. Simblåsan är ett mjukväggigt hålrum i fisken som innehåller gas. Detta hålrum har lägre densitet än vattnet. När fisken simmar uppåt i vattnet minskar trycket i vattnet runt fisken och simblåsan expanderar. Till följd av att simblåsans väggar sträcks ut så blir stjärten på fisken väldigt lätt och vill flyta uppåt. För att fisken ska få tillbaka en normal balans startar en reflex hos simblåsan som gör att gasen i blåsan minskar så simblåsan återgår till normalt läge och fisken återfår sin neutrala flytförmåga i vattnet. När fisken istället simmar nedåt ökar trycket runt fisken och simblåsan minskar sin volym. I och med att simblåsan minskar så ökar fiskens medeldensitet och den tenderar att sjunka mot botten. För att återfå sin neutrala flytförmåga startar nu reflexen i simblåsan som gör att gas vidgar simblåsan till normalt ursprungsläge. Simblåsan och gasens funktion blir att hjälpa fisken att behålla sin flytkraft utan att den behöver anstränga sig något nämnvärt.

Hajar
Det finns fiskar vars kropp till stor del består av brosk istället för ben. Dessa kallas broskfiskar varav hajar tillhör denna grupp. Precis som hos benfiskar är hajen beroende av att simma och använder sig av sina fenor. Hajen har ingen simblåsa som kan reglera deras flytkraft utan är istället utrustade med en oljefylld lever. Oljan i levern har lägre densitet än vattnet vilket hjälper hajen att hålla sig flytande. Även om hajar har denna oljefyllda lever så sjunker många av dem om de slutar simma då oljan bara kompenserar en liten del av hajens flytförmåga. Hajens skelett är starkt, lätt och elastiskt vilket kräver mindre energi för att flytta kroppen. Detta är en fördel eftersom många hajar är rovdjur och deras föda huvudsakligen består av annan fisk. Den måste då kunna simma snabbt för att fånga sitt byte.

Valar
Till skillnad från hajar och benfiskar finns det andra vattenlevande djur som till exempel valar vars kropp till stor del består av späck. Späcket hjälper valen att hålla sig flytande. Hos valar är det deras späck och den luft de har i sina lungor som hjälper dem att hålla sig flytande. Gråvalar exempelvis dyker ner ca 90 meter och skopar upp slam från botten och filtrerar sedan ut djuren som lever i slammet. När den kommer upp till ytan silar den bort vattnet och dyker ned igen.

Fotosyntes
I vattnet finns det växter och alger som skapar skydd för fiskarna. Växter arbetar tillsammans med solljuset för att skapa fotosyntes vilket är en kemisk reaktion. Växterna tar upp koldioxid (mat till sig själva) som fiskar andas ut och skapar nytt syre som fiskarna andas in. Om solen skulle sluta lysa skulle det bli syrebrist och livet i vattnet skulle dö. När träd växer pågår fotosyntesen i bladen. Trädet tillverkar då själv de ämnen det behöver för att överleva. För att fotosyntesen ska fungera kräver växten energi från solen, vatten och koldioxid från luften. Det som blir över släpps ut i luften som syre som vi människor behöver. Likadant fungerar det i vår kropp. Kroppen gör om maten vi äter till bränsle och byggnadsmaterial i våra kroppar. Detsamma gäller för kossan som äter gräs vilket bidrar till att den växer, gräset görs om till mjölk som vi människor behöver. Med hjälp av fotosyntesen bildas ett kretslopp som ger allt levande energi och föda.


Ämnesdidaktiken Flyta/ Sjunka
När undervisningen planerades utgick vi från de ämnesdidaktiska frågorna Vad och hur, vad vi anser eleverna ska lära sig och hur detta ska undervisas samt varför (Wickman och Persson, 2009). I förskolan ska barnen få en förståelse för att lätta saker flyter och tunga saker sjunker, även att formen påverkar samt att de utvecklar en viss förståelse för enkla naturvetenskapliga fenomen. Detta görs genom att barnen funderar över varför en del saker kan flyta/sjunka och därefter testar olika föremål genom att släppa ner de i vatten för att se vad som händer. Efter detta ska de få en lerklump att flyta, kan man relatera detta till båtar? I skolan ska eleverna få en förståelse för att form och vikt kan påverka fenomenet. De ska även få en förståelse för att föremåls densitet är avgörande för om det sjunker eller flyter. Detta för att lära sig utforska och arbeta självständigt och tillsammans med andra samt befästa en vana att på egen hand formulera ståndpunkter grundade på såväl kunskaper som förnuftsmässiga och etiska överväganden, men även för att tillägna sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden för att bilda sig och få beredskap för livet. Detta görs genom att utgå från en Concept cartoon och fundera över olika påståenden. Eleverna ska därefter testa de olika påståendena, vilka stämde? Efter detta får eleverna fundera över hur de ska få en lerklump att flyta, kan man relatera detta till båtar? De ska även få lägga andra föremål på den formade leran och se om den flyter eller sjunker.

Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner-Godée (2009) menar att man genom ett undersökande arbetssätt möjliggör en naturvetenskaplig utforskande kultur. Författarna belyser även materialets betydelse för att främja till ett undersökande. Ginner och Mattsson (2003) framhäver vikten av att som lärare lyssna och iaktta på ett positivt sätt för att få en uppfattning om elevernas föreställningar men även för att eleven måste förstå att hon/han inte lär av läraren utan faktiskt lär själv. Elfström et al. (2009) menar även att barnen/eleverna ska äga frågan och att läraren bör ha ett pedagogiskt förhållningssätt och lyssna på deras teorier och frågor vilket vi tror bidrar till att barn/elever förstår att de faktiskt lär själva. I samtycke med Garbett (2003) och Elfström et al. (2009) anser vi att lärarens kunskap inom ämnet är fruktansvärt viktig då okunskap kan leda till missvisande fakta som kan följa eleverna under hela deras skolgång. Desto bättre kunskap läraren har om ämnet desto mer anser vi det ökar deras självförtroende samt förmåga att undervisa. Vi anser dock att det är nödvändigt att integrera innehållet med pedagogik och didaktik.

Referenser:
Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. & Wehner- Godée, C. (2009). Barn och naturvetenskap- upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber

Garbett, D. (2003). Science Education in Early Childhood Teacher Education:
Putting Forward a Case to Enhance Student Teachers’ Confidence and Competence. Artikel

Ginner, T. & Mattsson, G. (2003). Tekniken i skolan. Lund: Studentlitteratur

Wickman, P-O. & Persson, H. (2009). Naturvetenskap och naturorienterade ämnen i grundskolan- en ämne didaktisk vägledning. Stockholm: Liber

Teknik i Förskola/ Skola

Både i förskola och skola går det hitta hur mycket teknik som helst. Det finns olika tekniska hjälpmedel, men även allt som barnen, eleverna, lärarna och pedagogerna gör kräver en viss teknik. Ginner och Mattsson (2008) skriver om början till en teknisk undervisning, jag anser i likhet med författarna att det kan vara bra att låta barnen redan på förskolan arbeta med olika tekniska hjälpmedel. På min förra Vfu plats fanns det en ”teknikhörna” där barnen kunde sitta och plocka isär olika tekniska prylar som elvispar, datorer och telefoner. Här anser jag att barnen erbjöds chans att se hur teknik som används i hushållet är konstruerat och ser ut inuti. Jag anser det viktigt att uppmärksamma barnen/ eleverna på vad teknik verkligen är, benämna den och det vi gör samt påvisa hur mycket teknik vi omger oss av då mycket av tekniken enligt författarna tas förgiven. Genom att prata om teknik och synliggöra den för barn/elever tror jag att de blir intresserade av teknikens möjligheter. Även kursplanen menar att skolan i sin undervisning ska utveckla förtrogenhet med hemmets förekommande redskap och arbetsmetoder samt få kännedom om tekniken som omger oss (skolverket, 2002).

Ginner och Mattsson (2008) förklarar teknik som det vi människor sätter mellan oss och vår omgivning för att tillfredställa våra behov. Både i förskola och skola går det se en hel del teknik som är tillverkad för att underlätta och hjälpa både barn, elever, lärare och pedagoger. I skolan har de satt tennisbollar som fötter på alla stolsben för att dämpa buller och ljudnivå detta skulle jag vilja kalla för en egen uppfunnen teknik för att tillfredställa ett av våra behov. Alla möbler är anpassade efter barnens storlek, stolar och bord är höj och sänkbara, det finns små toaletter och låga handfat. Pedagogerna har stolar som är höj och sänkbara vid påklädning. Både i skolan och förskolans miljö finns det tekniskt material som eleverna använder under dagen som papper, pärmar, radergummi, saxar, pennvässare, låtsas klockor och så vidare. Jag undrar om barnen vet hur man tillverkar papper och vad det kommer ifrån? Varför inte ha en egen papperstillverkning? Vad behövs för att konstruera en sax? Kan man göra egna saxar på något sätt? Vad hade de förr och klippte med? Teknikens utveckling.

I klassen där jag gör mina fältstudier finns det en pojke som har en högtalare i örat, min handledare har i sin tur en mikrofon fäst på sin tröja vilket gör att han hör vad hon säger i klassrummet, vilket är en förutsättning för att han ska klara sin vardag både i skolan och samhället.

Som förskola och skola anser jag det viktigt att samarbeta med olika företag och se samhället som en resurs, även detta något Ginner och Mattsson (2008) belyser. Det går göra studiebesök på olika företag, hur spännande är det inte att komma in i en fabrik och se olika tekniska hjälpmedel som behövs för att konstruera olika saker? Göra besök på olika science center som Balthazar och Dalènium och ta tillvara på de resurser man har. Enligt Ginner och Mattsson (2008) handlar teknisk kunskap även ofta om problemlösning något som jag anser var en stor del av besöket på Balthazar. När det gäller datorn i förskolan och skolan anser jag att den är oerhört viktig då skolan ska förbereda för att få en beredskap för livet (Lärarnas Riksförbund, 2007. Lpo 94).

Ginner och Mattsson (1996) skriver om hur viktigt det är att barn redan tidigt får förståelse för miljöpåverkan och hur vi bäst ska ta hand om vår natur. Detta anser jag vara viktigt att ta tillvara på redan i förskolan genom att exempelvis sortera skräp, vara ”skräp letare”, prata om kompostering och kanske även ha en kompost för att se vad som händer med det som slängs där i samt vad man sedan kan använda jorden till. Kursplanen i teknik på skolan har även den mål att sträva emot som pekar på miljöpåverkan då skolan ska sträva mot att eleven ska få en insikt om hur tekniken påverkar och har påverkat människan, samhället och naturen (skolverket, 2002).

Viktigt anser jag vara att i undervisningen utgå från barnen/elevernas intressen. I Mariestadstidningen läste jag en dag hur rektorn på Vadsbogymnasiet i Mariestad ville införa att varje elev i skolan skulle kunna ha tillgång till tekniskutrustning som mobiltelefon och bärbar dator. I denna kurs framför allt när vi var på Aspö har jag fått se hur man bland annat kan använda mobiltelefonen i undervisningen då vi fick i uppgift att ta kort på olika saker i naturen med den. Detta kommer jag ta med mig in i skolan som blivande lärare för att bygga viss undervisning på och inspirera eleverna, jag tror att det går att göra mer med vår teknik än man tror! Kanske kan den användas på andra sätt än den är ämnad för? Något som även inspirerat mig som jag tidigare inte tänkt på är att på förskolan utnyttja legot och prata om konstruktion med barnen, hur behöver jag bygga för att det ska hålla. Kanske kan man som Anna- Stina nämnde under en föreläsning gå ut och titta på tegelhus och hur teglet är staplat? Varför inte göra som på min fältstudieplats låta barnen måla ritningar över kojor för att sedan gå ut och bygga dessa i skogen? ”Snicken” på förskolan är även ett ställe som jag anser att det finns mycket teknik i och som bör tas tillvara på. Varför inte göra om den till en teknikverkstad? Där barnen kan undersöka, utforska och uppleva olika tekniska arbetssätt samt använda sin tekniska förmåga.

Ginner och Matsson (2008) skriver att alla behöver få en allmänbildning inom teknik för att kunna klara sig självständigt i samhället något jag anser vara oerhört viktigt.

Referenser
Ginner. T. & Mattsson. G. (2008). Teknik i skolan. Lund: Studetnlitteratur.
Lärarnas Riksförbund. (2007). Lärarboken. Stockholm: Modintryckoffset.
Skolverket. (2002). Kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes

Teknik i förskolan

Innan jag började läsa denna kurs hade jag inte tänkt på att teknik är så mycket. Såg mest att teknik bestod av elektriska apparater som datorer, tv apparater och liknande. Har nu och kanske främst efter Anna- Stina Ahlriks föreläsning den 4/2 -2010 förstått att det finns mycket mer på förskolan och skolan som är teknik. Tycker även att Ginner och Mattsson (1996) beskriver teknik bra då de skriver att ”teknik är allt det människan sätter mellan sig själv och sin omgivning för att uppfylla olika behov samt de kunskaper och färdigheter hon utvecklar och förvaltar i denna problemlösande process”(s.22). Utifrån detta citat tänker jag på vad jag sett på förskolan vad gäller teknik. På den fältstudieförskola där jag varit hade de ett behov av att få upp tavlor på väggarna som dels skulle vara för utsmyckning men även ha en ljuddämpande effekt. De såg också att vore roligt om barnen kunde vara delaktiga i skapandet av dessa tavlor. Vid detta tillfälle arbetade de samtidigt med tema spår på förskolan och pedagogerna tog tillvara på barnens intressen att göra spår tavlor. I skapandet av dessa tavlor ser jag att de använde teknik ur flera perspektiv. En teknik som användes var ”trycktekniken”. Barnen fick göra av tryck av sina händer och fötter vilket är en konst i sig då de måste fundera över hur mycket färg som behövs samt hur hårt de ska trycka för att det ska bli något mönster. De gjorde även mönster tryck av gamla däck från cyklar och leksaks bilar. Tekniken här kan jag se som att däcken är en teknisk pryl som människan har skapat för att ta sig fram och underlätta i samhället och när de nu blivit för gamla återanvänds de till att göra fina mönster av. Jag ser också att barnen genom detta projekt lär sig att det går att återanvända material till andra syften än vad det från början var avsedda för vilket jag tror kan ge barnen en förståelse för att man inte alltid behöver köpa nya dyra saker.

På förskolan fanns det även mycket byggmaterial som barnen kunde använda för att konstruera olika föremål vilket jag tänker är bra för barnen då de får prova olika byggtekniker. De fanns lego, jovoplattor, kapplastavar och återvinningsmaterial med mera som barnen kunde använda för att använda. Ginner och Mattsson bygga och konstruera är ett praktiskt arbete där barnen kan upptäcka grundläggande tekniska principer och egenskaper. De skriver också att teknikens egenskaper kan förstås genom att barnen får ta isär tekniska föremål med hjälp av olika verktyg. Barnen tränas då i att använda olika verktyg och samtidigt få fundera över vad olika föremål i en isär skruvad apparat har för funktioner. På den förskola jag gör mina fältstudier har de precis påbörjat iordningställandet av en teknikverkstad där föräldrar och pedagoger kan lämna skrotade tekniska apparater som barnen sedan kan använda för att skruva isär och undersöka. Jag ser det som ett mycket bra sätt för barnen att få undersöka teknisk utrustning och verktyg samtidigt som de kan upptäcka hur gamla föremål kan återanvändas. Tror även att teknik i tidiga åldrar kan få fler flickor att intressera sig för teknik.

I dockvrån på förskolan lekte barnen att de lagade mat och dukade åt varandra. Jag tänkte då att dessa hushållsföremål som tallrikar, bestick och köksredskap är tekniska föremål som människan utvecklat genom tider för att underlätta så mycket som möjligt för sig själv i vardagen. Ginner och Mattsson skriver att historia där man gör jämförelser i tid och rum är viktigt för att förstå tekniken och dess utveckling. De skriver även att hem och hushåll är lämpiga utgångspunkter för skolans teknikundervisning. Jag tänker då att man såväl i förskolan som i skolan skulle kunna utforma ett undervisningstillfälle där barnen/eleverna kan följa vispens historia och utveckling. Jag tänker att barnen kunde pröva att vispa till exempel grädde med olika typer av vispar först en pinne, sedan en visp tillverkad av björkkvistar för att fortsätta till metallvisparna, spiral och ballongvisp. Barnen kan även få pröva de mer avancerade handvisparna såväl manuell som elektrisk för att se vilken visp som är snabbast, ger bäst resultat osv. I detta undervisningstillfälle skulle det även gå att få in etik frågor i form av vilken visp som kostar mest att tillverka, vart och hur den tillverkas, miljöaspekter med mera.

Ginner,T. & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Seminarie 3/5 - Arbetsplaner

Seminarium 3/5 Arbetsplaner
Då vi alla kommer från Mariestad kommun har vi alla fått ta del av deras arbetsplan, som nu är PODB (personlig omdömesdatabas). PODB är ett dokument som ersatt tidigare arbetsplaner där mål från styrdokumenten brutits ner till konkreta uppnåendemål. I detta finns samtliga årskurser uppnåendemål tydligt uppradade så att de lätt kan följas och utvärderas. Vid en jämförelse med de tidigare arbetsplanerna ser vi en markant skillnad då även metod för att uppnå målen beskrivs. I PODB finns inte detta, vilket kan innebära både för- och nackdelar. Å ena sidan ger det läraren en trygghet men kan också begränsa.Under seminariet har vi tittat närmre på målen för år ett. Genom vår analys av de olika målen kan vi se att de konkreta målen också inrymmer tillfällen att uppnå andra mål ur styrdokumenten, beroende på metodval.När vi granskat PODB i jämförelse med styrdokumenten kan vi se dessa två Läroplansmål som övergripande för samtliga naturvetenskapliga ämnen:”Skolan ska sträva efter att varje elev tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för livet”(Lpo94, s.9) ”Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga och humanistiska kunskapsområdena” (Lpo94, s 10)”Platsen och materialet ger oss alla en möjlighet att starta i det konkreta istället för det abstrakta. Det man upplever med hela kroppen kan då ge mening åt det var och en ser och tänker.” (Elfström mfl., 2008, s.45). Generellt kan vi därför se fördelar med att arbeta med undersökande experiment så att eleverna får en konkret upplevelse. Andersson (2008) skriver också att elever som experimenterat mycket i tidiga årskurser har bättre förutsättningar att förstå modeller och andra undervisningsstrategier i senare årskurser.Utifrån de mål vi arbetat med kan vi se att det finns många möjligheter att arbeta med olika teman som utgångspunkt där eleverna ges tillfälle till måluppfyllelse inom många olika ämnen. Vi ser en fördel med att arbeta ämnesintegrerat då eleverna ges tillfälle till en djupare förståelse och en helhetssyn. En tanke vi diskuterat är att vi ofta får höra att ”det är så ont om tid”; Hur skulle det se ut om vi arbetade mer temainriktat?

Referenser
Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap - helhetssyn, innehåll och. Lund: Studentlitteratur.
Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. och Wehner- Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.
Skolverket (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Fritzes.
Utbildningsdepartementet. (2008). Grundskolan, kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes.

Teknik på förskolan

Jag har undersökt och observerat den teknik som finns på förskolan och blivit varse om att det mesta är teknik nu när jag har de "glasögonen" på mig. Jag tänkte berätta om "teknikhörnan" som finns på förskolan där barnen får undersöka och skruva isär trasiga apparater som skänkts av föräldrarna. Till en början var det just det barnen gjorde, skruvade isär sakerna, men nu har det utvecklats till att de även framställer nya föremål med hjälp av trasiga delar. Detta tycker jag är mycket positivt då de tar tillvara på de resurser som finns och att man kan återvinna saker istället för att bara kasta bort dem. Ginner och Mattsson (1996) skriver om hur viktigt det är att barn redan tidigt får en förståelse för miljöpåverkan och hur vi bäst ska ta hand om vår natur. Jag delar författarnas syn och vill att man redan på förskolan arbetar med återvinning och att man lär barnen att vara rädda om vår jord. Barnen ska få vara delaktiga i ett arbete med att återvinna material och lära dem grunderna i sopsortering. Arbeta med detta som ett tema under lång tid och att det skapas en förståelse hos barnen om hållbar utveckling. Självklart ska det vara på barnens nivå så att förståelsen infinner sig och även utforma arbetet på ett intressant och lustfyllt sätt.

När barnen får undersöka tekniken genom problemlösningar som det handlar om då barnen konstruerar egna föremål av de olika delarna, det är då som de får en förståelse för teknik enligt Ginner och det håller jag med om. Det finns inget bättre sätt att få förståelse än att själv få sätta händerna i problemet. På förskolan byggde några killar en båt av en trasig elvisp och deras diskussioner för att de skulle få båten att flyta och förflytta sig framåt var mycket intressanta. De hade en god förförståelse för fenomenet hur båten skulle kunna flyta och problemet var att kunna konstruera fram ett resultat, något som de lyckades med! Enligt Harlen (1997) så skiljer sig oftast barnens egna funderingar från vetenskapsmännens men de är användbara och förnuftiga för barnen, och som pedagog är det viktigt att lyssna på barnen tycker jag. Det är så intressant och givande att ta del av deras diskussioner.

Jag tycker att man ska uppmuntra barnen till att ta vara på gamla saker och se om de kan användas till något annat. Utmana dem till olika problemlösningar och att pedagogen belyser vikten av att inte slänga bort allt som anses trasigt. Detta för att minska på sopberget och skapa en bättre förutsättning för miljön. Eftersom tekniken utvecklas i en rasande fart så hinner man inte se alla biverkningar och detta problem tar Andersson (2008) upp. Han skriver vidare att den dagen barnen inser att jorden vi efterlämnar åt dem inte mår så bra så kommer de troligtvis inte att tacka oss utan istället fråga sig varför vi lät det gå så långt innan vi agerade. Frågan är om vi kommer att agera eller bara fortsätta misshandla vår jord? Och jag undrar precis som du Hanna, är all denna teknik nödvändig i vår vardag?

Referenser:

Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap - helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur.

Ginner, T. & Mattsson, G. (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Harlen, W. (1997). Våga Språnget. Almqvist & Wiksell.

Teknikperspektiv i verksamheten

Enligt Ginner och Mattsson (1996) är teknik allt det som människan sätter mellan sig själv och sin omgivning för att uppfylla olika behov samt de kunskaper och färdigheter människan utvecklar och förvaltar i denna problemlösande process. På förskolan känns tekniken mer tydlig än i skolan då de har mycket material som innebär konstruktion; byggklossar, lera av olika slag eller lego men man kan även låta dem få lösa problem i vardagen. Detta ger barnen möjlighet att få uppleva teknik på ett positivt sätt redan i förskolan innan de börjar skolan (Muntlig kommunikation, 100208). Även i skolan finns tekniken överallt, det räcker med att se till barn och elevers vardag där de använder sig av exempelvis cyklar, gungor, färger, saxar, papper och penna.

När jag varit ute på min VFU har jag bland annat uppmärksammat hur vanligt det är med elever som nästan ”missbrukar” blyertspennor. De vässar och vässar vilket bidrar till att de hela tiden måste be om nya pennor. Pennan är och har länge varit ett betydelsefullt redskap i vår kommunikation med omvärlden och är även en av många tekniska uppfinningar som underlättat vår vardag och då inte minst i skolan. Jag tänker att man i skolan kan inleda med att prata om vilka olika redskap vi använder oss mycket av i till exempel skolan för att låta eleverna skapa en gemensam lista som man kan spara för framtida bruk till ett fortsatt forskande kring de olika redskapen. Men vid det första tillfället exempelvis fokusera på pennan, enligt Ahlrik (Muntlig kommunikation, 100208) är det bra att börja undersöka enklare teknik och då ta reda på vad blyertspennor är gjorda av och hur de tillverkas. Här kan man använda sig av samhället som resurs och om det finns möjlighet gå på studiebesök för att bli mer insatt i tekniken. Eleverna kan även få ta reda på hur pennan har utvecklats i ett historiskt perspektiv och vilken betydelse den har haft för människan. Jag tänker att man även kan gå ut i naturen för att låta eleverna göra egna kolpennor varifrån jag fick inspiration från dagen på Aspö gård. Enligt kursplanen i Teknik (Utbildningsdepartementet, 2008) är syftet att så långt som möjligt göra vardagstekniken begriplig och synlig för eleverna. Jag tänker att man även kan bredda perspektivet genom att tillsammans ta reda på hur denna teknik påverkar naturen och vilka konsekvenserna blir. Förhoppningsvis blir eleverna stimulerade till ett fortsatt utforskande och får en positiv upplevelse till teknik även i skolan.

I samtycke med tidigare talare (Frida) har jag förstått att teknik är så mycket mer än vad man hade uppfattat det från början. Tekniken kommer in i så gott som allt om man tänker på hur tekniken har utvecklats fram tills idag, är all denna teknik i dagsläget verkligen nödvändig för att underlättar vår vardag tänker jag?

Referenser
Ginner, T & Mattsson, G (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur
Utbildningsdepartementet. (2008). Grundskolan, kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes
Ahlrik, A. (100208). Föreläsning om Teknik för tidiga åldrar på Högskolan i Skövde.

Teknik i förskola/skola

När jag var ute på förskolan för att se vad jag kunde hitta för teknik var det datorn som jag lade märkte till först. Det satt några barn vid datorn och turades om att spela olika spel. Ett av barnen hade problem med ett av spelen, men istället för att ropa på fröken ropade han på sin 4-åriga kompis som kom och fixade det som inte fungerade med en gång. Det slog mig då att barn som växer upp idag har helt andra förutsättningar än vad vi själva hade när vi växte upp. Redan från väldigt tidig ålder använder de sig av denna teknik och är otroligt skickliga dessutom. När jag själv gick i skolan var det först på gymnasiet som datorn introducerades i undervisningen. Här kan man se att den tekniks utvecklingen verkligen gåt framåt. Något annat jag observerade var när barnen prövade sina tekniska kunskaper när de byggde och konstruerade saker. På "min" förskola har de en låda full med olika klossar i olika geometriska former. Dessa träklossar använde några pojkar till att bygga olika ramper och banor till sina leksaksmotorcyklar. De satt länge och funderade över hur de skulle kunna bygga ett högt hinder som samtidigt skulle vara stabilt nog att åka på. Som pedagog skulle man här kunna göra som Alhrik (muntlig kommunikation 100208) menade var viktigt, nämligen att ta med barnen ut i verkligheten. Genom att ta med barnen ut och titta på hur olika ramper är byggda kan man få dem att fundera över om de kanske behöver annat material eller om de kan konstruera rampen på något annat sätt.

Det är oerhört viktigt att förskolan och skolan ger barn och elever möjlighet att utveckla sitt kunnande om teknik och att de får förståelse för hur saker och ting fungerar eftersom vårt samhälle ser ut som det gör. Ett bra exempel på hur man kan göra detta har jag uppmärksammat från min förskola där de arbetar med Grön flagg. Det finns olika områden som de arbetar med och ett av dem är återvinning. Pedagogerna på förskolan har ägnat mycket tid till att prata med barnen om återvinning papper och barnen har börjat spara allt papper de använder så att det kan återvinnas. Genom detta arbete har barnen blivit medvetna om hur vi, genom att vi utvecklat olika tekniker, kan återvinna papper. På förskolan har de även startat upp en egen kompost som barnen får sköta om och då kan följa vad det är som händer med avfallet. Genom detta arbetssätt blir barnen mer medvetna om teknikens roll i samhället och hur tekniska lösningar i detta fall bidrar till något positivt.

Utan tekniska kunskaper kan det vara svårt att klara sig i samhället och enligt Ahlrik (muntlig kommunikation 100208) är det betydelsefullt att koppla tekniken till elevernas vardag. Detta håller jag med om och jag tror det är bra tror jag det är bra om man vill väcka deras intresse. De barn och elever som växer upp idag är omgivna av teknik hela tiden och de reflekterar nog inte över hur fort tekniken utvecklats under åren. Nuförtiden har nästan varenda människa en mobiltelefon i sin ägo, men hur såg den första telefonen ut och hur kommunicerade man med varandra när det inte fanns några telefoner. Jag tror att elever i skolan kan tycka att det är intressant att se hur det var förr eftersom den teknik som nu finns är så självklar för dem och för oss att vi inte kan tänka oss ett liv utan den. Precis som Ginner och Mattson (1996) skriver anser jag också att det är viktigt att ta med barn och elever ut i samhället genom exempelvis studiebesök så att de får se den teknik som man kanske pratat om. Samhället har mycket att erbjuda i form av bland annat museum, olika science centers och industrier. Det är nödvändigt att använda samhället som resurs om man ska väcka ett intresse för teknik och om man vill knyta an till barn och elevers vardag. Om man ska välja Ginner och Mattssons (1996) definition på vad teknik är så är det allt som människan sätter mellan sig själv och naturen. Förut har jag varit mer begränsad i mitt sätt att se på teknik efterom jag mer relaterat till tekniska prylar. Jag känner att jag nu fått större kunskap och förståelse för vad teknik faktiskt är och kan innebära och hur viktigt det är att tidigt grundlägga ett intresse för teknik hos barnen.

Referenslitteratur:
Ginner, T. & Mattsson, G. (red.) (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Flyta/Sjunka

Nu har jag genomfört lektionstillfällena av flyta och sjunka samt utvärderat dessa både i skola och förskola.

På förskolan var målet att barnen skulle få en förståelse för att lätta saker flyter och tunga saker sjunker och att även formen påverkar.

Jag hade med mig material som kork, sten, snäcka, kotte, skruv och bark. Barnen fick känna på föremålen och ställa hypoteser kring vad de trodde skulle hända när de lade i föremålen i vattnet. Barnen fick även hämta andra föremål på förskolan som de fick ställa hypoteser kring och pröva vad som hände med dem. De föremål som var lätta gissade barnen skulle flyta medan stenen och skruven skulle sjunka. När jag frågade hur det kom sig att vissa föremål flöt och andra sjönk svarade ett av barnen att de saker som sjönk var svaga. Jag förstod inte riktigt hur hon menade så hon visade med hela kroppen att hon blev som en tung degklump som inte orkade stå upp längre. Föremål som flöt menade hon var starka som kunde flyta uppe på vattenytan. Jag förstod när barnen sedan prövade de olika föremålen genom deras samtal att de menade att föremålen var tunga respektive lätta men att de använde andra ord för det. Tanken var även att barnen skulle få pröva att forma modellera för att tydligare se att formen kan ha betydelse för om saker flyter eller sjunker men jag valde att hoppa över det momentet av två anledningar. Det ena var att ett utav barnen kom in på båtars form när hon provade att lägga i barkbiten. Hon menade att den var som en båt och vi samtalade lite kring detta. Den andra anledningen var att jag ansåg att barnens upptäckande och konstaterande av att olika föremål flyter och sjunker kunde vara ett nog så viktigt mål.

Vid utvärderingen två veckor efter genomförandet saknades ett barn men de andra barnen svarade då att saker som var lätta flöt medan de som var tunga sjönk. Nu benämnde de inte föremålen som starkt respektive svagt längre. Jag tror det beror på att det barnet som var borta var samma barn som började benämna föremålen som starka och svaga och de andra barnen hängde på.

I skolan använde jag Concept cartoonen för att diskutera runt elevernas tankar om varför saker flyter eller sjunker. Eleverna var väldigt sparsamma med sina egna tankar då det verkade som att de letade efter det ”rätta” svaret så jag tror att det var bra att utgå från cartoonen då de fick fundera mer runt påståendena än sina egna tankar. Även Elfström, I. et al, skriver att Concept Cartoons är bra för att använda för att starta igång samtal och stimulera till diskussion. De skriver även att Concept Cartoon skapar en klassrumsmiljö där det är tillåtet att ha flera olika åsikter vilket jag ansåg behövdes vid mitt lärandetillfälle. Eleverna fick prova att lägga i en sten, en kork samt en bit papper i vattnet för att se vad som hände. De hade en bra förståelse för att lätta saker flyter medan tunga saker kan sjunka. De upptäckte att pappret började sjunka ju mer vatten det sög åt sig och ju mer vatten som kom ovan på pappret.

Efter att eleverna prövat dessa föremål fick de en lerklump var som de skulle försöka få att flyta. De provade och upptäckte att lerbiten som klump sjönk medan den kunde flyta om de gjorde den tunnare och skapade kanter på den som en båt. En elev såg också att det gick att ha ganska låga kanter på lerbåten bara det inte kom vatten i den för då blev den för tung. Hon kopplade det till pappersbiten som blev tyngre ju mer vatten som den sög åt sig. Genom dessa experiment anser jag att eleverna fick en förståelse för att leran både kan flyta och sjunka beroende på form och vikt samt om de innehåller luft eller vatten. Även vid den senare utvärderingen menade eleverna att formen hade betydelse för om föremål ska flyta men de sa även nu att föremål kunde flyta så länge det inte kom för mycket vatten på. En elev menade att en bilfärja skulle kunna sjunka om den fylldes med vatten även fast den kan bära tunga bilar utan att sjunka.

Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. och Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.

Studiebesök på Balthazar

Vi tyckte att besöket var väldigt givande då vi kände att det fanns mycket som vi kunde ta med oss som blivande lärare. Vi tror även att det kan vara bra ha studiebesök för enbart lärare för att kunna få pedagogisk vägledning vilket vi tycker verkar svårt tillsammans med barn-/elevgruppen. Under detta besök fick vi just lite tips på vad som man som lärare bör tänka på som att till exempel göra sig intressant för sina elever och sätta sig in i barnens/elevernas värld och arbeta kring deras intresseområden. Ändå tror vi att ett besök tillsammans med barn/elever kan bli givande för alla parter då exempelvis lärarna kan få med sig tips som kan användas på förskola/skola. Vi tror även att lärarna kan hämta inspiration från deras tema- lådor och pärmar för att skapa egna lådor för att använda ute i verksamheten.

De flesta övningar och aktiviteter anser vi vara givande för de barn/elever som föredrar att arbeta i par/grupp då vi själva märkte att ett samarbete ledde till en god problemlösningsförmåga. Detta säger inte att uppgifterna måste lösas i grupp utan går lika bra att lösa enskilt. Personalen använde sig av att dramatisera vissa teman bland annat rymden som vi vid detta tillfälle fick ta del av, teatern innehöll mycket fakta men genom dramatiseringen förstärktes intrycken. Även där fick eleverna vara delaktiga genom att personalen förde en dialog med de under tiden, här märkte vi hur viktigt det var att ha den teoretiska kunskapen för att kunna besvara elevernas frågor. Efter detta fick eleverna gå vidare till ett ”rymdrum” där det fanns bra och konkreta förklaringar på bland annat de olika planeternas storlek i jämförelses med solens, planeternas avstånd till solen samt vilken som snurrar snabbast/långsammast.

Balthazar överlag är utformat för att använda alla sina sinnen vilket vi tror även är bra för att främja alla de olika lärstilarna. En nackdel som vi uppmärksammade under besöket är att det är många olika aktiviteter igång samtidigt vilket vi tror kan vara ett störningsmoment för de elever som har svårt med koncentrationsförmågan. Pedagogerna på Balthazar förklarar att vissa elever som verkar stökiga i klassrummet blir raka motsatsen under besöket då miljön är inspirerande och tilltalande. Vi tycker att det även handlar om Deweys teori ”Learning by doing” då barn/elever får använda sig av hela kroppen och det blir en upplevelse i sig. Under vår vistelse var det en särskoleklass på besök, vi tyckte att det för dessa elever var väldigt bra att få uppleva med kroppen då det blev mer konkret för dem.

Balthazar hade för tillfället en matematikhörna i vilken vi såg mycket teknik då det handlade mycket om att pussla ihop och problemlösningar med tekniska inslag. Tekniken fanns överlag i allting men för att genomföra aktiviteterna krävdes det även en viss teknik av eleverna. Naturvetenskap vi kunde se under besöket var exempelvis rymden, hjärtat, sinnena, ljudvågor och elektricitet.

Vi har inte mycket att vara kritiska till efter vårt besök då det var mer inspirerande. En nackdel vi kan se är att det var väldigt stressigt för klasserna då de verkade ha ett pressat schema och tider att passa, kanske en heldag hade varit bättre?

Flyta/ Sjunka i Skolan

Tänkte jag skulle lägga ut hur det gick för mig med mitt flyta/ sjunka genomförande på skolan. Eleverna hade goda förkunskaper inom ämnet vilket jag märkte både vid intervjun och innan genomförandet när vi hade ett samtal utifrån catoonen. Cartoonen främjade till samtal precis som Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner- Godèe (2008) beskriver. Diskussionerna startade spontant och det bara bubblade ur eleverna. De kom självmant in på båtar och att de kunde flyta fast att de är tunga vilket i sin tur ledde vidare mot samtal om olika material. Eleverna förstod att om det var hål i något skulle det sjunka då det kom in vatten. De benämnde inte att det berodde på att saken blev tyngre. Detta är dock något de visar att de uppfattat senare i utvärderingen. När leran lades till sa en pojke enkelt, det har jag gjort förut, det måste se ut som en båt, det var dock inte han som först klarade uppdraget. Eleverna inspirerades av varandra och kom därigenom fram till hur leran behövde formas. Efter ett tag började de lasta båtar med lerkulor för att se vad som hände. Några förstod att den skulle sjunka medan en annan inte trodde att den skulle sjunka utan att det handlade om plats.

Avslutande citat: Man tror att vatten är lätt men när man simmar i det håller det upp nästan hela människan!

Inspiration!

När jag kom tillbaka till förskolan där jag genomförde mitt experiment flyta/sjunka för att utvärdera aktiviteten med barnen så hade experimentet lett till att barnen själva ville försöka konstruera en båt som kunde flyta. De hade plockat isär en elvisp och tagit delar därifrån. De hade kommit fram till att båten fick inte ha några hål, de fick de tejpa igen, och det var bra om den var platt och inte för hög för då välter den. De byggde även en motor till båten, men då blev den för tung. De tyckte att båten behövde en "svängare" och broms så de skulle gå till deras "mekarhörna" och fortsätta bygget! Jag tycker att det är så kul att de blev inspirerade av vår aktivitet och få ta del av deras tankar och funderingar kring fenomenet. Jag häpnas över hur mycket barn på förskolan kan och hur de tänker i ett teknikperspektiv när de konstruerar nya saker. I morgon ska vår grupp besöka Balthazar och då hoppas jag på mycket inspiration som vi kan arbeta med barnen och eleverna i skolan och eftersom jag aldrig varit där så ser jag fram emot besöket!

Fundering

Under en föreläsning (muntligkommunikation, 100315) berättade Sunhede att det i Danmark finns dammar som när vattnet dunstar ifrån vi får salt. Är det så man gör salt? Eller vad kommer saltet ifrån? Är det fabriks framtaget? Eller fungerar det som Sunhede (muntligkommunikation, 100315)sa? Går det framställa så mycket salt på detta sätt?

Flyta/ Sjunka Förskolan

I dag har jag genomfört min aktivitet i förskolan. I aktiviteten deltog 3 barn 1 svensk och 2 med ursprung från andra länder. När jag frågade barnen hur det kommer sig att vissa saker flyter/ sjunker svarade de:
-Stenar tror jag att de sjunker ner i vattnet för att de är så tunga och vattnet också är tungt.
– Jo småstenar sjunker. Pinnar sjunker inte för de är inte så tunga och om de är små.
– Jag tror att om man kastar sådana där ekollon i vatten tror jag att de sjunker för de är så tunga.
Jag utgick även här utifrån catoonen och berättade om andra barns hypoteser. Barnen fick testa olika saker och se vilka som flöt/ sjunk. Det blev en liten "krock" med språket då det var svårt med begreppen tung/ lätt i förhållande till flyta/ sjunka. Barnen hade roligt och tyckte att det var intressant, det var dock ingen som fick någon riktigt aha upplevelse. Jag var väldigt fundersam över om jag skulle lägga till leran eller då de inte hade greppat det första målet men valde dock att lägga till denna. Jag är ännu väldigt konfundersam över om det var bra eller dåligt?

Aktivitet flyta/sjunka

Nu har jag genomfört min aktivitet flyta/sjunka i både förskolan och skolan. I förskolan så började jag med att återigen fråga barnen vad de tror flyter eller sjunker och varför de har dessa tankar. De sa då att lätta föremål flyter och tunga föremål sjunker precis som vid intervjuen. Vi diskuterade om varför de trodde det var så och sedan testade vi olika föremål och de fick förklara hur de tänker. Barnen fick även en lerklump var att släppa ner i vattnet och eftersom den sjönk så ville jag utmana barnen att försöka få den att flyta. Ett barn svarade att "då måste man platta till den" och då kände jag att den hade förstått att det kunde ha med formen att göra om ett föremål flyter eller sjunker. Detta barn lyckades med att få sin lerklump att flyta och var mycket stolt av resultatet! Walpole (1988) skriver att genom att själv utföra experiment så kan man förstå vattnets häpnadsväckande egenskaper och jag anser att barn lär sig bäst genom att själva få utforska och upptäcka.

I skolan så började jag med att visa eleverna vår cartoon och vi samtalade om de påståenden som stod där. Sedan fick eleverna testa om stenar, kork eller papper flöt eller sjönk. Vi testade även om det har någon betydelse om papprets form för om det ska flyta och detta fick vi insikt i då ett ihoptryckt papper sjönk, medans ett plant papper flöt. Eleverna trodde det berodde på att det kom in mer vatten som gjorde pappret tyngre vid det ihoptryckta pappret. Slutligen fick eleverna varsin lerklump som de skulle kunna få flytande på vattnet och genast började de ändra formen på leran. Ganska snabbt lyckades två elever få sin lera att flyta, men de övriga två fick kämpa längre. De hade en teori om att eftersom det hade gått hål i deras lera så var den inte tät och då kunde den inte flyta och när de försökte lappa ihop den med mer lera så blev den tyngre och flöt inte. De pratade om att båtar med hål i kunde inte flyta och det fick inte vara för tunga föremål. Till sist fick de sina lerklumpar flytande och en elev lade en liten sten i sin "lerbåt" och den flöt fortfarande! Detta var en spännande upptäckt och eleven förklarade att "båten lyfter stenen" och det tycker jag är en bra slutsats. Jag tycker att eleverna fick en förståelse för att material och form har betydelse för om saker flyter eller sjunker och det är kul att se hur entusiastiska de är när de får testa själva. Wickman och Persson (2009) skriver att "det är eleverna som ska lära sig, inte läraren som ska lära ut" och det håller jag med om och för att eleverna ska få en förståelse så måste de pröva själva. Ginner och Mattsson (1996) menar att teknik i stor utsträckning handlar om problemlösning och genom att jag lät eleverna själva få konstruera sina lerklumpar så anser jag att de får in ett teknikperspektiven.

Jag tycker att både jag och eleverna fick lärdom i varför olika föremål flyter eller sjunker och det ska bli intressant att få höra deras tankar vid nästa utvärdering.

Referenser:
Ginner, T. & Mattsson, G. (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Wickman, P-O. & Persson, H. (2009). Naturvetenskap och naturorienterade ämnen i grundskolan - en ämnesdidaktisk vägledning. Stockholm:Liber
Walpole, B. (1988). Kul att kunna om vatten. Solna:Teknografiska institutet AB.

Lärandetillfälle i skolan 24/3

Vi tyckte att Concept cartoon var ett bra sätt att inleda en lektion på, det verkade sätta igång en tankeprocess hos eleverna. De behövde inte komma med något eget påstående utan istället resonera kring de redan färdiga påståenden som cartoonen innehöll.

I skolan hade vi valt ut föremål som eleverna fick experimentera med till skillnad från förskolan där barnen fick välja egna föremål att testa. Anledningen till att vi valde kork och sten som material var att vi ville synliggöra att materialet spelar roll för om ett föremål flyter eller sjunker. Detta gjorde att vi kom in naturligt på föremåls densitet utan att behöva nämna begreppet i sig, eleverna uttryckte det som att kork har luft i sig och det har inte sten. När vi i vår basgrupp planerade lektionen diskuterade vi mycket kring vad vi skulle välja för föremål och om de kanske skulle få välja egna föremål att testa. Nu i efterhand känner vi att vi valde rätt eftersom det gav möjlighet till fortsatta givande diskussioner. Enligt Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner-Godèe (2008) är Concept cartoons en bra utgångspunkt när man ska planera sin undervisning. Vi samtycker då den varit till hjälp vid val av föremål och tillvägagångssätt vid samtliga lärandetillfällen. Utifrån experimenten drog eleverna väldigt kloka slutsatser och det går att resonera med dem på en helt annan nivå än med barnen på förskolan. Vid intervjuerna tyckte vi att barn och elever verkade ha ungefär samma förförståelse kring fenomenet men märkte en markant skillnad vid våra genomföranden.

Referens
Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. & Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber

Inför handledning 25/3

Vi undrar över hur redovisningen ska gå till. Ska vi redovisa ett lärandetillfälle som en av oss genomfört eller mer övergripande hur vi ex. planerat för skolan/förskolan? Ska vi välja antingen förskola eller skola?

Genomförande av flyta/sjunka i förskolan

Idag har vi varit ute och genomfört våra planerade lärandetillfällen i förskolan. Eftersom genomförandet av våra aktiviteter gått till på liknande sätt väljer vi att göra ett gemensamt inlägg.

Till lärandetillfället i förskolan hade vi planerat att barnen skulle få pröva på olika föremål som flyter och sjunker i vatten för att få en förståelse för att lätta saker flyter och att tunga sjunker. Enligt Sjöberg (2005) är det viktigt att allt lärande måste börja där eleven befinner sig och att man som lärare måste bygga undervisningen på deras erfarenheter och kunskaper. Till en början hade vi i gruppen tänkt att det räckte med att barnen endast skulle få en förståelse för att tyngden spelar roll, men vi märkte vid intervjuerna att barnen hade en ganska klar uppfattning kring det. Vi ville därför utmana barnen i förskolan lite mer och lade därför till ytterligare ett moment som innebar att de skulle få forma lera så att den flöt för att påvisa att formen har betydelse för om något flyter/sjunker. Vi tänkte då att vi kunde prata med barnen om att exempelvis tunga båtar faktiskt kan flyta på grund av deras form.

Genomförande
Vi började med att samla barnen i en ring där vi återkopplade till tidigare intervju. Vi talade om för barnen att de först skulle få välja ut ett föremål som de trodde flöt i vatten. Barnen fick välja vilket föremål de ville på avdelningen. Efter det fick barnen samlas kring en stor balja fylld med vatten. Därefter fick barnen i tur och ordning berätta vad de hade valt för föremål för att sedan lägga det i vattnet och förklara vad de trodde resultatet berodde på. De fick sedan göra samma sak med föremål som de trodde skulle sjunka. Avslutningsvis fick barnen testa om en lerboll flöt eller sjönk. Enligt Alhrik (muntlig kommunikation 100208) är det viktigt att barnen på förskolan ges möjlighet till olika problemlösningar, eftersom det är betydelsefullt att barnen får tänka efter själva och inte bli för styrda av oss som pedagoger. Eftersom allas bollar sjönk (vilket var tanken) formulerade vi ett problem då vi undrade om man på något sätt kunde få dem att flyta. De fick sedan försöka forma leran på ett sätt som gjorde att den flöt.

Avslutande reflektioner
Redan vid introduktionen av aktiviteten märktes det att barnen var väldigt entusiastiska och ivriga över att få börja experimentera. Innan genomförandet var vi lite oroliga över om barnen skulle välja föremål som kan bli förstörda i vatten och hur vi skulle agera för att inte hämma deras upptäckarglädje. Detta inträffade vid ett av tillfällena och vi märkte då att barnen blev lite låsta till vad de skulle välja istället. Detta var något som vi bland annat samtalade kring efteråt i det lärande samtalet. Något som var väldigt positivt var att barnens val av föremål vid båda aktiviteterna möjliggjorde vad vi tror en djupare förståelse för att lätta saker flyter och tunga sjunker. En del av de föremål som var lätta och kunde flyta fyllde barnen med vatten, ibland på eget initiativ eller med hjälp av oss. Barnen fick då jämföra exempelvis en tom flaska med en vattenfylld flaska vilket bidrog till en mer konkret upplevelse. Detta ville vi även åstadkomma genom att de skulle forma ”båtar” av lerbollarna, vilket de flesta barnen hade svårt för. Vi kände då att vi fick leda in dem på båtar och dess form och slutligen visa dem hur de kunde göra. Nu i efterhand kan vi känna att det hade varit bättre med mindre barngrupper då vi båda hade sju barn per grupp. Det hade varit tillräckligt med tre-fyra barn och att vi då istället gjort aktiviteten vid fler tillfällen. Vi kände även att det kan ha blivit för många moment för dem under ett och samma tillfälle. Vi märkte också vid båda tillfällena att det egentligen var själva upplevelsen av vad som flöt och sjönk som barnen mest intresserade sig för. Trots att det inte blev riktigt som vi hade planerat känner vi att det blev lyckat eftersom barnen uppskattade det väldigt mycket och vi känner att kan fortsätta utvecklas i vårt pedagogiska ledarskap genom att reflektera över vad vi kunnat göra annorlunda och förbättra samt även synliggöra det som var positivt.

Referenser:
Sjoberg, S (2005). Naturvetenskap som allmänbildning - en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.

Lärandetillfälle i förskolan

Detta är vår lektionsplanering för förskolan då barn i åldrarna 4-6år kommer få arbeta med fenomenet flyta/sjunka.

Mål
Övergripande – Utifrån Lpfö-98 skall förskolan sträva efter att alla barn
Utvecklar förståelse för enkla naturvetenskapliga fenomen.
Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker.

Konkreta
Barnen skall få en förståelse för att lätta saker flyter och tunga saker sjunker och att även formen påverkar.
Barnen ska få en förståelse för hur modellera ska formas för att flyta.

Material
Vattenbunke, olika föremål beroende på vad barnen hämtar på avdelningen, eventuellt eget material, modellera.

Genomförande
Vi samlar barnen för att låta de få fundera över varför en del saker kan flyta och sjunka. De ska därefter få testa olika föremål genom att släppa ner det i vattenbunken och se om de flyter eller sjunker. Stämde resultatet med det de trodde innan? Efter det får barnen testa med lera och se vad som händer, kan vi få den att flyta? Kommer då in på båtars konstruktion.

Utvärdering kommer att ske direkt efter lärande tillfället:
Måluppfyllelse - Klarade barnen av att testa olika föremål och ”se” om de flöt eller sjönk? Förstod barnen varför en del föremål flöt/sjönk? (tungt/lätt)

Aktivitetens relevans – Var aktiviteten relevant för barngruppen? Passade aktiviteten barnens förkunskaper?

Pedagogiska ledarskapet – Var jag tydlig i mina instruktioner? Blev det som jag hade tänkt mig? Behövs det ändringar, vad i sådana fall?

Vi kommer även att göra en utvärdering av aktiviteten ca två veckor efter lärandetillfället genom ett samtal som genomförs med barnen kring fenomenet.

Lärandetillfälle i skolan

Detta är vår lektionsplanering för skolan då eleverna i årskurs 1-2 kommer få arbeta med fenomenet flyta/sjunka.

Mål
Övergripande – Utifrån Lpo 94 ska skolan sträva efter att varje elev/barn
Lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra,
Befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade på såväl kunskaper som förnuftsmässiga och etiska övervägande,
Tillägna sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för livet

Utifrån kursplanen i Teknik (00/07)
Kunna med handledning planera och utföra enklare konstruktioner

Utifrån kursplanen i Naturvetenskap (00/07)
Kunna utföra enkla systematiska observationer och experiment samt jämföra sina förutsägelser med resultatet
Ha inblick i olika sätt att göra naturen begriplig.

Konkreta mål
Eleverna skall få en förståelse för att modelleran både kan flyta och sjunka och att form och vikt kan påverka.
Eleverna ska få en förståelse för att föremåls densitet (det innehåller luft) är avgörande för om det sjunker eller flyter.

Material
Modellera, bunke, vatten, kork, sten och papper.

Intervjuer
Vår frågeställning vid intervjuerna är varför flyter/sjunker vissa föremål i vatten? Innan genomförandet av lärandetillfället genomförs en intervju med några elever för att få en förståelse för vilka förkunskaper eleverna har om fenomenet flyta/sjunka samt för att kunna sammanställa en Concept Cartoon kring elevernas föreställningar.

Genomförande
Vi samlar eleverna och inleder med att visa cartoonen och de får fundera över påståenden. Innan vi börjar med att testa om sten och kork sjunker eller flyter får de göra hypoteser kring detta. För att påvisa att även lätta saker kan sjunka får de även testa med ett lätt papper och se vad som händer. Där efter får eleverna prova att släppa ner en klump modellera i vattenbunken och se om den flyter eller sjunker. Eleverna får fundera över hur de kan göra för att få leran att flyta och får testa att forma den på olika sätt, här kommer ett teknikperspektiv in. Tar upp till diskussion hur exempelvis tunga båtar kan flyta. De ska även få lägga andra föremål på den formade leran och se om den flyter eller sjunker.

Utvärdering som sker direkt efter lärandetillfället:
Måluppfyllelse – Fick alla elever en förståelse för hur modelleran kan flyta och sjunka? Hade form och vikt någon betydelse

Aktivitetens relevans – Var aktiviteten relevant för eleverna? Passade aktiviteten elevernas förkunskaper?

Pedagogiska ledarskapet – Var jag tydlig i mina instruktioner? Blev det som jag hade tänkt mig? Behövs det ändringar, vad i sådana fall?

Utvärdering två veckor efter lärandetillfället:
Sker med hjälp av vår färdigställda Concept Cartoons.

Handledning med Stellan

Handledningen med Stellan var mycket givande och vi fick bra förklarat för oss om olika djur som flyter och sjunker och anledningen till fenomenet. Det vi har tyckt varit svårt och som vi får olika svar varje gång vi rådfrågar någon av lärarna är om energin i flyta/sjunka. Vi har nu bestämt oss för att behandla friktion, som är en sorts energi, och då inriktar vi oss på friktionen i vatten och flytkraften.

Ny teknik bra eller dåligt?

I dag när jag satt och läste Bra matematik för alla- nödvändig för elver med inlärningssvårigheter med Malmer (2002) stod det där om tekniken och att vi mer och mer blir beroende av den vilket hon inte ansåg som bra. Jag vill här referera till Ginner och Matsson (1996) då de menar att den tekniska utvecklingen får följder för människors liv både på gott och ont. När man tar fram något nytt tekniskt hjälpmedel anser jag att forskarna bör ta reda på konsekvenserna av dessa innan de kommer ut i samhället och människor blir beroende av dem. Jag tänker exempelvis på mobiltelefoner och deras strålning. Jag kan inte förstå hur man innan kunde klara sig utan dessa, men frågan är hur det kommer påverka vår hälsa i framtiden vilka konsekvenserna blir. Malmer (2002)menar att huvudräkningen blir viktigare och viktigare i vårt samhälle då både datorer och miniräknare börjar ta över. Jag tror att det finns en risk för att man i dagens samhälle till slut inte behöver kunna göra något då det finns hjälpmedel för allt. Telefonkataloger behöver det nästan inte slås i längre utan det är bara att gå ut på nätet för att kolla adress och telefonnummer. Jag tror att det är viktigt att ta in ny teknik i skolan samtidigt som man behöver fundera över hur och varför man tar in den samt konsekvenserna av det. Jag tror att mycket av den gamla kunskapen behövs trots alla nya hjälpmedel!

Förskolebarn och naturvetenskap!

Förra veckan var jag ute och intervjuade barnen på förskolan kring vårt valda fenomen. Barnen verkade väldigt intresserade av fenomenet och de hade många intressanta funderingar och hypoteser. Vad som slog mig nu i efterhand är att de nämner mycket av det som vi som grupp just nu fördjupar oss i, även om de inte använder de begrepp som vi arbetar med. Ett exempel är en pojke pratade om båtar och sa att de är tunga för oss men att "vattnet hjälps åt att lyfta dem". Här kan man känna igen Arkimedes princip som enligt Karlsson och Undvall (2006) faktiskt handlar om att vattnet utövar en lyftkraft på föremål som är helt eller delvis nedsänkta i vatten. Den pojke som sa detta blev väldigt intresserad av fenomenet och tyckte vi skulle prata om det på samlingen som de skulle ha senare. Jag fick då förklara att jag snart kom tillbaka och att de då skulle få experimentera själva och att vi skulle prata mycket om flyta/sjunka då. De flesta barnen verkade faktiskt väldigt intresserade och fascinerade över fenomenet. Jag kom då att tänka på det som Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner-Godèe (2008) skriver om att barn oftast har antaganden om varför saker är som de är. Jag anser att det är viktigt att visa barnen att allas antaganden är lika betydelsefulla och att det de säger är intressant eftersom det är just deras uppfattning. Det är viktigt att inte bara tala om för barnen hur saker fungerar utan att utmana deras tankar och låta dem själva få experimentera och pröva sig fram.

Referenslitteratur:

Elfström, NIlsson, Sterner & Wehner-Godèe. (2006). Barn och Naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära. Liber AB: Stockholm.

Karlsson & Undvall. (2006) Spektrum - Fysik. Liber: Stockholm.

Friktion under skidan?

Idag kördes ju som de flesta vet vasaloppet. Vi satt några stycken och tittade och då kom frågan upp varför åkarna kör efter varandra på ett led istället för att köra mer i bredd. Någon menade att det hade med vinden att göra, eller att det spåret nog var bättre. Min teori nu när vi läser naturvetenskap är att det har med friktion att göra. Om åkarna kör på led borde ju snön bli något varmare och våtare vilket kanske leder till att skidan glider längre förutsatt att man har rätt valla? Efter som jag inte har satt mig in i begreppet friktion så mycket än är det här bara min teori men kanske att det kan ligga något i detta eller???

Grön flagg!

När jag idag var ute på fältstudier fick jag reda på att både förskolan och skolan som jag är på gått med i Grön flagg. Jag har tidigare hört talas om Grön flagg men aldrig riktigt satt mig in i vad det innebär när en förskola/skola är med i det. Jag har nu lärt mig att Grön flagg fungerar som ett verktyg för de skolor/förskolor som vill arbeta med hållbar utveckling. För att bli godkända och bli Grön flagg-certifierad krävs det att förskolan/skolan arbetar med de olika teman som finns och skickar in en rapport över arbetet. På "min" förskola arbetar de till
exempel med temat Kretslopp. De har gemensamt satt upp mål som både vuxna och barn arbetar för. De har exempelvis startat upp en kompost som barnen får hjälpa till att sköta, och de har som mål att sedan använda sedan den nedbrutna jorden. De samtalar även mycket med barnen om vad man kan göra för att bidra til en bättre framtid. Just nu pratar de om
återvinning av bland annat papper, plastflaskor, glasflaskor samt plåtburkar. Jag frågade idag barnen på samlingen om de kunde berätta lite om återvinning. Barnen berättade att de på förskolan samlar allt papper i en låda som sedan "åker iväg till ett ställe som gör nya papper av de gamla". Jag frågade barnen varför det är bra att återvinna papper och då svarade en pojke att man måste använda träd till att göra papper, men om barnen återvinner papperet så behöver det inte försvinna så många träd. Det märktes att barnen hade lärt sig en hel del vilket jag anser tyder på att det går att arbeta med hållbar utveckling även med små barn. Andersson (2008) menar att det är viktigt att barn och ungdomar får kunskap om hur vi påverkar klimatet och ekosystemen, samt att skolan måste behandla sådana frågor i undevisningen. Jag anser precis som Andersson (2008) att det även måste finnas en balans i undervisningen genom att barn och ungdomar samtidigt får lära sig vad de själva kan göra för att bidra till en hållbar utveckling. Att gå med i Grön flagg kan vara ett steg i rätt riktning.

Länk för den som vill läsa mer om Grön flagg: http://www.hsr.se/skola

Referenser:
Andersson, B. (2008). Grundskolan naturvetenskap - helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur.

Intervjuer om vårt tema flyta/sjunka

Idag har jag varit både i skolan och i förskolan och intervjuat barnen om fenomenet flyta/sjunka. Flera av barnen i förskolan pratade om att tunga saker sjunker och lätta saker flyter, men ett barn trodde att en liten sten kanske kunde flyta för att den just var liten och inte var så tung som en stor sten. Detta barn var även inne på att lätta saker som flyter kunde bli tunga när de får vatten på sig och då sjunker de istället. Smart sagt av en femåring tycker jag! Vi diskuterade varför båtar kan flyta (eftersom flera barn påpekade att båtar flyter fast de är stora och tunga) och ett barn trodde det berodde på båtens motor, att båten får hjälp med att hålla sig flytande. Intressant att få höra hur de tänker och hur mycket de egentligen vet kring fenomenet.

I skolan svarade alla elever att tunga saker sjunker och att lätta saker flyter och det beror på vad de är gjorda av. En elev sade att båtar är ju stora och gjorda av plåt men de kan flyta för de har "flytsaker" inuti. Denna elev var även inne på att papper som är lätt kan faktiskt sjunka, men visste inte varför. En annan elev hade testat att göra pappersblommor och lagt i vatten och när de blev blöta så blev de tyngre och började sjunka. Här tycker jag att eleven har en förförståelse för att materia, vattnet, kan ändra föremålets form och vikt och därmed få föremålet tyngre så att det sjunker. Denna elev sade att en tvål kan flyta i vatten, men visste inte varför. Kanske har tvålen flytit omkring i badkaret när eleven badat?

Det ska bli spännande att få genomföra experimenten med barnen/eleverna och se om deras hypoteser stämmer. Nu ska vi tillsammans i gruppen konstruera vår Concept Cartoons och ta tillvara på elevernas funderingar. Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner-Godèe (2008) skriver om fördelarna att använda sig av en sådan i undervisningen och att eleverna lätt kan ta den till sig och utveckla sin förståelse kring naturvetenskapliga fenomen och att detta ger tillfälle att lära av varandra. Just att elever ska lära av varandra förespråkar jag inom undervisning och det blir ju så mycket mera spännande när man arbetar tillsammans. Författarna menar också att cartoonen stimulerar till samtal och givande diskussioner och det ser jag fram emot!

Mål bedömning och utvärdering.

Idag har vi använt oss av Anna- Stinas mall för att utveckla våra mål i planeringen av vår aktivitet. Vi diskuterade mål och bedömningskriterier. Vi anser att det är oerhört viktigt att man i sitt arbetslag sitter ner och diskuterar olika mål och hur de tolkas för att vara ense om hur man vill arbeta med dessa, då de kan tolkas på väldigt olika sätt. Den formativa bedömningen anser vi verka väldigt bra både för att kunna stödja eleven och ge den rätt undervisning men även för att läraren ska kunna granska sig själv i undervisningen! En fundering som dök upp var i fall tekniken behöver genomsyras i både förskola och skola då vår aktivitet på förskolan går ut på att barnen ska få testa olika föremål/material och se i fall de flyter eller sjunker i vatten. Något vi kommer ta upp med Jörgen vid nästa handledning!
Nästa gång vi ska sätta oss och arbeta ska vi utveckla vår planering och mål ännu en gång!

"Undervisning, etik, samhälle" 2010-02-25
Utifrån Ginner (1996), Andersson (2008) och även Susannes föreläsning har vi idag diskuterat kring olika områden:

• Det blir tydligt att NO har många etiska beröringspunkter, vilket vi inte sett lika tydligt förut. Vi kan egentligen hitta etiska aspekter i vad vi än arbetar med, både när det gäller egna ställningstaganden och i handling. Vi känner också att det är viktigt att reflektera kring det etiska perspektivet i alla ämnen. Något som då också berördes var hur det etiska perspektivet kan skilja sig mellan olika människor beroende på deras normer och värderingar. Detta beroende bl.a på kultur.

• Genom att låta barnen/eleverna få uppleva och se sin del i kretslopp och påverkan på naturen har vi en önskan om att, i vår kommande yrkesroll, ge dem en förståelse för vad deras handlanden i vardagen får för konsekvenser för samhället och naturen. Hur skulle detta arbete kunna se ut?

• Sett till de olika perspektiven som Susanne Klaar (muntlig kommunikation; 2010-02-25) talade om; Naturvetenskap, Naturestetik och Naturetik, kan vi känna att de första två är mer automatiserade hos oss. Vi reflekterar mer spontant kring dessa ur ett lärandeperspektiv, vilket får oss att se vikten av att automatisera och synliggöra det etiska perspektivet hos oss själva både i reflektion och handling.

• Vi diskuterade också kring människors värde kontra djurens, vilket skapade många intressanta reflektioner; Vad har vi egentligen för rätt att döda djur? Beror det på syfte? Vad för slags djur? Är det t.ex. mer rätt att döda en snigel än en hund?

Detta är ett axplock från våra diskussioner idag. Etik är ett intressant ämne som skapar många diskussioner där vi, framförallt, får lära oss mycket om varandra. Vi får också utmana våra egna värderingar och ställningstaganden när de ställs mot andras, vilket vi tror är nyttigt.

Intervjuer och Boompa!

Hej allihop!
Tänkte även jag skriva ner vad mina intervjuade elever hade för kunskaper om varför vissa saker flyter och andra sjunker. Något som var gemensamt för alla eleverna i deras berättade var att lätta saker flyter och tunga sjunker. En hade en teori precis som Hannas barn på förskolan, om det fanns luft i sakerna så flyter de. En annan elev menade på att plast saker flyter för att de är "typ plast" men att om det kommer vatten i dem att de kanske kan sjunka! Inga dåliga teorier :-) det märks att de har egna hypoteser samt vissa förkunskaper inom temat!

Svar från ett förskolebarn på intervju frågan löd så här:
-För att det är djupt vatten och det är djupt hålen. För de är för tunga och några är tunna (lätta).

Tittade precis på bollibompa och tänkte på den hållbarautvecklingen som vi pratade om på "etik seminariet" i dag och hörde en fras som kan sätta igång tankar hos både små barn och elever. Kanske bra att ha som utgångspunkt i undervisningen!

"En sopas väg är lång men inte kort. Mycket av det som slängs skulle aldrig kastats bort."

Intervju angående flyta och sjunka

Även jag utförde mina intervjuer igår utifrån hur vissa saker flyter/sjunker, en av mina elever hade också funderingar kring hur småsten kunde sjunka som är så små och lätta. Efter lite fundering kom han fram till att det nog kunde vara om man samlar ihop mycket av småstenen så blir det tungt ihop och därför sjunker det, ingen dålig tanke tyckte jag och han verkade så stolt över att ha kommit fram till det. Annars så kom även mina elever överlag fram till samma hypotes som Erikas och Fridas; att det är luft i vissa föremål som gör att det flyter och att tunga sjunker. Under samtalets gång kom vi ändå fram till att vissa tunga föremål som båtar kunde ju flyta och lätta saker som papper faktiskt sjönk tillslut. Även barnen på förskolan förstod att det hade med luft att göra och tänkte oftast på badleksaker som badbollar eller badankor och att tunga föremål oftast sjunker.

Intervjuer

Idag har jag också varit ute och intervjuat eleverna kring fenomenet flyta/sjunka. När jag läser Erikas inlägg ser jag att mina elever har liknande uppfattningar kring varför en del saker sjunker eller flyter i vatten. Jag blev faktiskt lite förvånad över hur mycket en del av dem faktiskt visste, och många av eleverna hade långa utlägg kring fenomenet.
En av eleverna berättade för mig att saker som flyter kan sjunka när man häller i diskmedel eftersom "hinnan på vattnet spricker". En annan elev förde ett ganska långt resonemang kring frågan och blev lite fundersam till hur småsten som faktiskt inte väger särskilt mycket kan sjunka. Han kom sedan fram till att hårda material, som han menade var sten, järn och bly, alltid sjunker. Idag har jag fått ta del av många olika uppfattningar kring vårt tema och det ska bli spännande att få komma tillbaka och låta eleverna pröva sina hypoteser.

intervju om flyta/sjunka

Har idag varit ute på fältstudier och frågat några elever om hur det kan komma sig att vissa saker flyter i vatten medan andra sjunker. Jag fick många bra svar på denna fråga. De flesta menade att föremål som är lätta flyter t.ex. pinnar medan stenar sjunker. En elev sa att hon trodde att det kunde bero på om det fanns luft inne i föremålet eller inte. Fanns det luft så skulle föremål kunna flyta. En annan elev funderade över om hans penna skulle kunna flyta. Han menade att lätta saker flyter och att pennan var lätt men ändå var han osäker på om den skulle kunna flyta. Min egen dotter som är 3,5 år förklarade att stora saker också kunde flyta och små saker kunde sjunka. Hon menade att man kunde lägga pytte små stenar i vatten och att de ändå skulle sjunka. Många intressanta svar som göra att jag med spänning ser fram emot att komma ut och genomföra uppgiften.

Lektionsplaneringar

Vid arbetet idag med lektionsplaneringar av våra aktiviteter i förskolan/skolan så utformade vi genomförandet av våra experiment flyta/sjunka som vi ska göra med barnen/eleverna. I förskolan ska vi samtala med barnen om fenomenet och efter det har vi tänkt att barnen skall få pröva att lägga i olika föremål i vatten och se ifall de flyter eller sjunker. Sedan skall vi diskutera resultatet och se om det blev som de trodde. Det ska bli intressant att höra deras funderingar och diskussioner om hur de tänkte! I skolan ska vi samtala med eleverna om vad som händer om de släpper ner en klump modellera i vatten. Flyter eller sjunker den? Efter detta ska eleverna få varsin klump modellera som de ska få släppa ner i vatten och sedan diskuterar vi om deras hypotes stämde. Efter det ska vi utmana eleverna och se om de kan få modelleran att flyta om de ändrar formen på den. Slutligen så ska elevern få lägga på föremål på lerklumpen så att tyngden ökar och det resultatet ska vi också diskutera. Givetvis hoppas vi på trevliga och givande samtal med barnen!

Handledning 22/2-10

Vid handledningen idag med Krister så visade han oss många olika experiment som är relaterade till vårt valda tema. Han förklarade Arkimedes princip och gick igenom olika förutsättningar för att föremål ska flyta/sjunka. Vi känner oss nöjda med de övergripande målen som vi har planerat för aktiviteten i förskolan/skolan och ska idag planera våra lektioner. Vidare idag ska vi fortsätta leta litteratur, som har varit ganska svårt, men vi fick en del tips på användbar litteratur av Krister så vi kan sammanställa och läsa på vår egen ämneskunskap.

Har hittat en sida från Uppsala vattencentrum som lätt förklarar några av våra nyckelbegrepp. www.uvc.uu.se/professorvatten

Första handledningstillfället 15/2

Idag började vi dagen med handledning där vi lyfte våra tankar och funderingar kring vårt valda område Vatten. Det känns lite väl stort och vi tänker nu avgränsa och fokusera mer på fenomenet flyta och sjunka. Den frågeställning som vi vill ställa till barnen och eleverna när vi går ut för att intervjua är; Varför kan vissa saker flyta/sjunka i vatten? Nyckelbegrepp som vi kommit fram till är vattenmolekylernas olika former; fast, flytande och gas, densitet, friktion, och Arkimedes princip. Vi undrar över om vi behöver sätta oss in i vattnets alla olika former eller om det räcker att bara läsa på den flytande formen? Till nästa gång har vi tänkt att hitta ytterligare litteratur kring dessa nyckelbegrepp.

Hej!

Va roligt att det funkade så bra Elin, själv har jag varit ute och letat efter sidor som kanske kan förklara varför saker sjunker eller flyter. Jag hittade en sida som vi eventuellt kan ta lite hjälp ifrån, har genom denna sida förtstått att det har med densiteten att göra och Arkimedes princip.
Trevlig läsning!

/Hanna

http://www.fysik.org/website/fragelada/index.asp?id=15378

Hej Tjejer!!

Jag har prövat experimentet hemma nu och det funkade jätte bra. En lagom utmaning för en fem åring. Hon hade även väldigt bra svar på varför vissa saker sjunker och vissa flyter! Ser fram emot genomförandet :-) /Elin

Val av tema

Idag har vi valt vårt temaområde, vilket blev vatten. Vi har börjat diskutera kring vilket lektionsupplägg vi kan ha passande såväl förskola som skola. Förslag som vi kommit fram till är flyter/sjunker och tror att vi kan ha hittat några passande experiment för detta. Vi har jämfört med kursplaner för naturvetenskap och teknik, men ska titta närmare på läroplanerna. Ålder på barnen/eleverna som ska ingå vid undervisningstillfällena är klart och även dag för genomförandet av intervjuerna.
Nu är vi på gång.....!

Seminarieanteckningar 8/2-10 – ”Utgångspunkter i undervisningen”

Yoon, och Airi Onchwari (2006) framhåller att didaktiken är viktigast och att det bör vara utgångspunkten i undervisningen. De betonar dock att läraren behöver ha en viss ämneskunskap, samt att det är viktigt att vara en skicklig pedagog och att kunna ställa de rätta frågorna. Författarna framhåller de 5 E:na som viktiga delar i undervisningen och understryker även lekens betydelse för lärandet samt vikten av en utforskande miljö.

Till skillnad från Yoon, och Airi Onchwari (2006) så förespråkar Garbett (2003) att lärare måste ha en djup ämnesteoretisk kunskap. Lärare som har en djup ämneskunskap har lättare att ställa meningsfulla och lämpliga frågor. Garbetts (2003) förhoppning är att lärare i tidiga åldrar ska bli mer utbildade i naturvetenskap. Ju bättre kunskap de har om ämnet desto mer ökar deras självförtroende och deras förmåga att undervisa.

Vi anser att ämnesteori och ämnesdidaktik bör gå hand i hand och en kombination av dessa är det ultimata för att främja elevers lärande.


Diskussioner utifrån artikeln av Dawn Garbett (2003)

Det vi fann intressant i Garbetts (2003) artikel är det hon skrev om de lärarstudenter som inte var medvetna om sin bristande ämneskunskap (vilket framgår i den undersökning hon refererar till). Lärarstudenterna var heller inte medvetna om vilka konsekvenser deras bristande ämneskunskaper kunde få för undervisningen. Vi anser att detta visar på att lärarna inte har tillräckligt med didaktisk kunskap eftersom de då borde upptäcka att undervisningen inte räcker till. Vi tänker att det även skulle gå att vända på det och säga att om lärarna har en oerhört god didaktisk kunskap kan de ändå möjliggöra ett lärande. Garbett (2003) menar att lärarna använder sig mest av förmedlande fakta vilket hindrar eleverna från att själva utforska och lära. Lärarstudenternas okunskap kan även leda till att de ger missvisande fakta som kan följa eleverna under hela deras skolgång. Därför anser vi att ämneskunskap är viktigt och att det är betydelsefullt att integrera innehållet med pedagogik och didaktik.

När vi tänker tillbaka på vår egen skolgång känner vi att pedagogiken och didaktiken saknades. Vi minns lärarnas goda ämneskunskaper men vi minns även deras avsaknad att förmedla den vidare på ett för oss förståeligt sätt.

Garbett (2003) skriver att det är viktigt att blivande lärare tar ansvar för sitt eget fortsatta lärande. Även vi anser att det är viktigt att inse att man som lärare aldrig blir fullärd och att vi som lärare har ett positivt och öppet förhållningssätt gentemot eleverna. Vi måste vara medvetna om att våra tidigare erfarenheter påverkar vårt förhållningssätt och att det får konsekvenser för undervisningen. Vi ställer oss då frågan hur man som lärare då gör om man själv har en negativ inställning till naturvetenskap? Vi tror dock att om man är medveten om sina värderingar och inställningar så kanske det kan vändas till något positivt.

Syftet med bättre ämneskunskap är som vi ser det att lärarna ska kunna ge eleverna bättre möjligheter att göra framsteg i sitt lärande. En lärare som har goda ämneskunskaper kan även ge eleverna bra tips på bra informationskällor för att de själva ska kunna söka information och kunskap. Vi anser ändå att det som Yoon och Ariri Oncwari (2006) skriver fram i sin artikel är minst lika viktig då det inte går att helt bortse från det ena eller det andra.

Didaktiska begrepp 2010-01-29
Naturvetenskap: Vi har tidigare inte tänkt på att naturvetenskap innefattar så mycket. För att definiera naturvetenskapsbegreppet använder vi oss av Sjöbergs (2005) 4 argument; ekonomi, kultur, demokrati samt nyttoargument.

Naturvetenskap kan ses antingen som en del av vårt kulturarv eller ett vetenskapligt sätt att försöka förstå och skapa mening i tillvaron, det är något som även Sjöberg (2005) påtalar. Wickman och Persson (2009) lägger även till det moraliska argumentet. Vi tror att många elever inte har fått med sig nyttoaspekten och argumentet att naturvetenskapen är ett kulturarv och hör till demokratin utan i skolan har eleverna mest hört ekonomiargumentet och att de behöver det för att kunna läsa vidare, därav tror vi att eleverna lätt uppfattar naturvetenskap som ett tråkigt ämne som de inte ser meningen med.

Teknik: Är en viktig del av vår vardag. Ginner (1996) menar att tekniken är konstgjord och skapad av människan. Teknik är så mycket som vi tror att människor till vardags inte tänker på till exempel teknisk utrustning, hjälpmedel, penna, kläder och mycket mer. Teknik kan av den anledningen vara svår att definiera. Vi tänker att teknik även skulle kunna vara hur vi använder olika föremål. Vi tycker att Ginner definierar teknikbegreppet på ett bra sätt då han skriver att ”teknik är allt det människan sätter mellan sig själv och sin omgivning för att uppfylla olika behov samt de kunskaper och färdigheter människan utvecklar och förvaltar i denna problemlösande process”.

Anna- Stina Ahlrik (muntlig kommunikation 2010-01-28) benämnde teknik som ”know how” medan hon benämnde naturvetenskapen som ”know why” Vi anser att dessa två är beroende av varandra. Andersson (2008) skriver om ”system NTS”, att kopplingar mellan natur, teknik och samhälle är viktiga för en hållbar utveckling. Vi tänker att det då borde vara en grund för hur lärare lägger upp sin undervisning.

Ämnesdidaktik: Andersson (2008) skriver också om att man som lärare både måste fokusera på delar och helhet, då det både krävs specialiserat kunnande samtidigt som det måste sättas in i ett sammanhang för att ge en större förståelse för naturvetenskapen. I såväl förskolan och skolan anser vi att lärarna borde titta mer på läroplaner och kursplaner under planeringen av innehållet i undervisningen. Vi ser även att lärarna på de olika enheterna borde samarbeta mer för att få en röd tråd genom hela undervisningsprocessen i naturvetenskap. Nyckelordet som vi ser för ämnesdidaktiken och som även nämns i de flesta böckerna är integrering av flera ämnen i undervisningen och vi tror att tema skulle kunna vara ett bra arbetssätt. Det har dock riktats en del kritik mot tema arbeten då det kan ge en ytlig kunskap. Vi tror ändå att lärarens förhållningssätt har stor betydelse för hur eleverna tar till sig kunskaperna. I ämnesdidaktiken är, enligt Sjöberg (2005), vad, hur och varför centrala frågor. Vi tycker att det är viktigt att läraren funderar över vilka val den gör och även kopplar undervisningen till vardagen och det omkringliggande samhället.

Ämnesteori: Vi ser att läraren behöver ha goda kunskaper i ämnet för att kunna undervisa inom ämnet. Wickman och Persson (2009) ger ett exempel på två olika lärare med olika kunskapsbas i botten. Båda kan ge en god undervisning och de menar att olika erfarenheter och förutsättningar hos läraren bidrar till en god undervisning.

Vi har även samtalat kring genus och teknik, ska man skilja pojkar och flickor åt i undervisningen eller hur anpassar man undervisningen för att passa alla?

Alla människor har olika förutsättningar och behov vilket gör att naturvetenskap och teknik kan ha olika betydelse från person till person, kultur till kultur. Vi tänker att det då även är viktigt att som lärare ha ett visst specialpedagogiskt förhållningssätt i undervisningen med eleverna för att möta alla elever.