Både i förskola och skola går det hitta hur mycket teknik som helst. Det finns olika tekniska hjälpmedel, men även allt som barnen, eleverna, lärarna och pedagogerna gör kräver en viss teknik. Ginner och Mattsson (2008) skriver om början till en teknisk undervisning, jag anser i likhet med författarna att det kan vara bra att låta barnen redan på förskolan arbeta med olika tekniska hjälpmedel. På min förra Vfu plats fanns det en ”teknikhörna” där barnen kunde sitta och plocka isär olika tekniska prylar som elvispar, datorer och telefoner. Här anser jag att barnen erbjöds chans att se hur teknik som används i hushållet är konstruerat och ser ut inuti. Jag anser det viktigt att uppmärksamma barnen/ eleverna på vad teknik verkligen är, benämna den och det vi gör samt påvisa hur mycket teknik vi omger oss av då mycket av tekniken enligt författarna tas förgiven. Genom att prata om teknik och synliggöra den för barn/elever tror jag att de blir intresserade av teknikens möjligheter. Även kursplanen menar att skolan i sin undervisning ska utveckla förtrogenhet med hemmets förekommande redskap och arbetsmetoder samt få kännedom om tekniken som omger oss (skolverket, 2002).
Ginner och Mattsson (2008) förklarar teknik som det vi människor sätter mellan oss och vår omgivning för att tillfredställa våra behov. Både i förskola och skola går det se en hel del teknik som är tillverkad för att underlätta och hjälpa både barn, elever, lärare och pedagoger. I skolan har de satt tennisbollar som fötter på alla stolsben för att dämpa buller och ljudnivå detta skulle jag vilja kalla för en egen uppfunnen teknik för att tillfredställa ett av våra behov. Alla möbler är anpassade efter barnens storlek, stolar och bord är höj och sänkbara, det finns små toaletter och låga handfat. Pedagogerna har stolar som är höj och sänkbara vid påklädning. Både i skolan och förskolans miljö finns det tekniskt material som eleverna använder under dagen som papper, pärmar, radergummi, saxar, pennvässare, låtsas klockor och så vidare. Jag undrar om barnen vet hur man tillverkar papper och vad det kommer ifrån? Varför inte ha en egen papperstillverkning? Vad behövs för att konstruera en sax? Kan man göra egna saxar på något sätt? Vad hade de förr och klippte med? Teknikens utveckling.
I klassen där jag gör mina fältstudier finns det en pojke som har en högtalare i örat, min handledare har i sin tur en mikrofon fäst på sin tröja vilket gör att han hör vad hon säger i klassrummet, vilket är en förutsättning för att han ska klara sin vardag både i skolan och samhället.
Som förskola och skola anser jag det viktigt att samarbeta med olika företag och se samhället som en resurs, även detta något Ginner och Mattsson (2008) belyser. Det går göra studiebesök på olika företag, hur spännande är det inte att komma in i en fabrik och se olika tekniska hjälpmedel som behövs för att konstruera olika saker? Göra besök på olika science center som Balthazar och Dalènium och ta tillvara på de resurser man har. Enligt Ginner och Mattsson (2008) handlar teknisk kunskap även ofta om problemlösning något som jag anser var en stor del av besöket på Balthazar. När det gäller datorn i förskolan och skolan anser jag att den är oerhört viktig då skolan ska förbereda för att få en beredskap för livet (Lärarnas Riksförbund, 2007. Lpo 94).
Ginner och Mattsson (1996) skriver om hur viktigt det är att barn redan tidigt får förståelse för miljöpåverkan och hur vi bäst ska ta hand om vår natur. Detta anser jag vara viktigt att ta tillvara på redan i förskolan genom att exempelvis sortera skräp, vara ”skräp letare”, prata om kompostering och kanske även ha en kompost för att se vad som händer med det som slängs där i samt vad man sedan kan använda jorden till. Kursplanen i teknik på skolan har även den mål att sträva emot som pekar på miljöpåverkan då skolan ska sträva mot att eleven ska få en insikt om hur tekniken påverkar och har påverkat människan, samhället och naturen (skolverket, 2002).
Viktigt anser jag vara att i undervisningen utgå från barnen/elevernas intressen. I Mariestadstidningen läste jag en dag hur rektorn på Vadsbogymnasiet i Mariestad ville införa att varje elev i skolan skulle kunna ha tillgång till tekniskutrustning som mobiltelefon och bärbar dator. I denna kurs framför allt när vi var på Aspö har jag fått se hur man bland annat kan använda mobiltelefonen i undervisningen då vi fick i uppgift att ta kort på olika saker i naturen med den. Detta kommer jag ta med mig in i skolan som blivande lärare för att bygga viss undervisning på och inspirera eleverna, jag tror att det går att göra mer med vår teknik än man tror! Kanske kan den användas på andra sätt än den är ämnad för? Något som även inspirerat mig som jag tidigare inte tänkt på är att på förskolan utnyttja legot och prata om konstruktion med barnen, hur behöver jag bygga för att det ska hålla. Kanske kan man som Anna- Stina nämnde under en föreläsning gå ut och titta på tegelhus och hur teglet är staplat? Varför inte göra som på min fältstudieplats låta barnen måla ritningar över kojor för att sedan gå ut och bygga dessa i skogen? ”Snicken” på förskolan är även ett ställe som jag anser att det finns mycket teknik i och som bör tas tillvara på. Varför inte göra om den till en teknikverkstad? Där barnen kan undersöka, utforska och uppleva olika tekniska arbetssätt samt använda sin tekniska förmåga.
Ginner och Matsson (2008) skriver att alla behöver få en allmänbildning inom teknik för att kunna klara sig självständigt i samhället något jag anser vara oerhört viktigt.
Referenser
Ginner. T. & Mattsson. G. (2008). Teknik i skolan. Lund: Studetnlitteratur.
Lärarnas Riksförbund. (2007). Lärarboken. Stockholm: Modintryckoffset.
Skolverket. (2002). Kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Visst finns det hur mycket teknik som helst på förskolan/skolan och de enkla hjälpmedel som du beskriver med tennisbollar på stolsbenen är ju en utmärkt idè som underlättar i skolans vardag. Att borden och stolarna är höj- och sänkbara och anpassade till eleverna är ju en förutsättning för att de ska kunna arbeta bekvämt, och det är väl en stor del av tekniken; allt som kan underlätta vår vardag är teknik.
SvaraRaderaFörslaget om att eleverna skall tillverka eget papper är jättebra tycker jag och jag vill minnas att jag själv fick framställa papper i skolan. Kommer ihåg att vi fick färgsätta dem under processen och hur fint resultatet blev. Genom att eleverna själva får vara med och undersöka och tillverka så skapas en bättre förståelse anser jag och Ginner & Mattson (1996) skriver om att genom problemlösning så lär sig eleverna bäst.
Att ta tillvara på det kommunen erbjudet, tex besöka sience center, anser jag gynnar barnens/elevernas förståelse för olika begrepp inom naturvetenskap och teknik. Här är ju verksamheten utformad för barnen och där arbetar utbildad personal som kan bemöta barnens frågor och funderingar. Harlen (1997) skriver att vid utformningen av naturvetenskaplig verksamhet måste man anpassa sig till det sätt barnen lär sig på, alltså ett samspel mellan att tänka och göra och det håller jag med om. Uttrycket "det man gör med kroppen fastnar i knoppen" stämmer bra här!
Barn är uppväxta med mycket tekniska prylar i sin vardag och varför inte använda för dem kända föremål i undervisningen? Jag tycker liksom du Elin att rektorn på Vadsbogymnasiet tänker rätt när han vill införa mobiltelefoner och bärbara datorer i undervisningen. Vi såg ju själva, precis som du skrev, hur enkelt och lärorikt det var att kunna använda mobilen vid vissa uppgifter när vi besökte Aspö Naturskola.
Referenser:
Ginner, T. och Mattson, G.(1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Harlen, W. (1997). Våga språnget. Almqvist & Wiksell.