torsdag 25 mars 2010

Aktivitet flyta/sjunka

Nu har jag genomfört min aktivitet flyta/sjunka i både förskolan och skolan. I förskolan så började jag med att återigen fråga barnen vad de tror flyter eller sjunker och varför de har dessa tankar. De sa då att lätta föremål flyter och tunga föremål sjunker precis som vid intervjuen. Vi diskuterade om varför de trodde det var så och sedan testade vi olika föremål och de fick förklara hur de tänker. Barnen fick även en lerklump var att släppa ner i vattnet och eftersom den sjönk så ville jag utmana barnen att försöka få den att flyta. Ett barn svarade att "då måste man platta till den" och då kände jag att den hade förstått att det kunde ha med formen att göra om ett föremål flyter eller sjunker. Detta barn lyckades med att få sin lerklump att flyta och var mycket stolt av resultatet! Walpole (1988) skriver att genom att själv utföra experiment så kan man förstå vattnets häpnadsväckande egenskaper och jag anser att barn lär sig bäst genom att själva få utforska och upptäcka.

I skolan så började jag med att visa eleverna vår cartoon och vi samtalade om de påståenden som stod där. Sedan fick eleverna testa om stenar, kork eller papper flöt eller sjönk. Vi testade även om det har någon betydelse om papprets form för om det ska flyta och detta fick vi insikt i då ett ihoptryckt papper sjönk, medans ett plant papper flöt. Eleverna trodde det berodde på att det kom in mer vatten som gjorde pappret tyngre vid det ihoptryckta pappret. Slutligen fick eleverna varsin lerklump som de skulle kunna få flytande på vattnet och genast började de ändra formen på leran. Ganska snabbt lyckades två elever få sin lera att flyta, men de övriga två fick kämpa längre. De hade en teori om att eftersom det hade gått hål i deras lera så var den inte tät och då kunde den inte flyta och när de försökte lappa ihop den med mer lera så blev den tyngre och flöt inte. De pratade om att båtar med hål i kunde inte flyta och det fick inte vara för tunga föremål. Till sist fick de sina lerklumpar flytande och en elev lade en liten sten i sin "lerbåt" och den flöt fortfarande! Detta var en spännande upptäckt och eleven förklarade att "båten lyfter stenen" och det tycker jag är en bra slutsats. Jag tycker att eleverna fick en förståelse för att material och form har betydelse för om saker flyter eller sjunker och det är kul att se hur entusiastiska de är när de får testa själva. Wickman och Persson (2009) skriver att "det är eleverna som ska lära sig, inte läraren som ska lära ut" och det håller jag med om och för att eleverna ska få en förståelse så måste de pröva själva. Ginner och Mattsson (1996) menar att teknik i stor utsträckning handlar om problemlösning och genom att jag lät eleverna själva få konstruera sina lerklumpar så anser jag att de får in ett teknikperspektiven.

Jag tycker att både jag och eleverna fick lärdom i varför olika föremål flyter eller sjunker och det ska bli intressant att få höra deras tankar vid nästa utvärdering.

Referenser:
Ginner, T. & Mattsson, G. (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Wickman, P-O. & Persson, H. (2009). Naturvetenskap och naturorienterade ämnen i grundskolan - en ämnesdidaktisk vägledning. Stockholm:Liber
Walpole, B. (1988). Kul att kunna om vatten. Solna:Teknografiska institutet AB.

4 kommentarer:

  1. Jag håller med både dig och forskarna om att eleverna/barnen lär sig på bästa sätt om de får chansen att utforska och prova själva. Den andra lärdomen tror jag fungerar mer kortsiktigt och att det glöms lättare. Jag har en liten fundering över varför vi flyter när vi slappnar av men sjunker när vi spänner oss?

    SvaraRadera
  2. Jag har funderat på din fråga Christin och kan det bero på att man flyter lättare när man är helt avslappnad? För när man spänner sig så blir väl kroppen hårdare och hjärnan är kanske koncentrerad på om man ska flyta eller sjunka och då kanske man även rör sig mer och kroppen kanske inte är lika plan? Jag har aldrig lyckats flyta i sötvatten, men i saltvatten som jag vet bär kroppen bättre, så flyter jag. Det tror jag beror på att jag är mer avslappnad i saltvatten och därför flyter jag där, men i sötvatten är jag jättenervös och spänner mig mycket och då sjunker jag. Vet inte om detta är rätt svar, men någon annan kanske vet mer om detta fenomenet? Vore kul att få höra om mina funderingar stämmer eller om jag är helt ute och cyklar....

    SvaraRadera
  3. Idag vid redovisningen så frågade jag en annan grupp som också arbetat med flyta/sjunka om din fundering Christin och de var också inne på att kroppen blir mer plan när man ligger ner och de hänvisade till en handledning vi hade med Stellan då han talade om bärplan. Eftersom kroppen läggs ner så blir arean större men trycket minskar på vattenytan så därför kan vi flyta. De talade också om avslappning som hjälp. Jag tackar grupp 4a för hjälpen med frågan och hoppas du blir nöjd med svaret!

    SvaraRadera
  4. Tror absolut att barnen lär sig mycket genom att utforska och pröva på egen hand, vilket även visade sig då barnen såg att leran som hade hål i sig sjönk. Det är också roligt att barnen får upptäcka hur mycket det går att lasta innan lerbåten sjök. Verkar som att barnen och du hade ett givande tillfälle.

    SvaraRadera