Seminarieanteckningar 8/2-10 – ”Utgångspunkter i undervisningen”

Yoon, och Airi Onchwari (2006) framhåller att didaktiken är viktigast och att det bör vara utgångspunkten i undervisningen. De betonar dock att läraren behöver ha en viss ämneskunskap, samt att det är viktigt att vara en skicklig pedagog och att kunna ställa de rätta frågorna. Författarna framhåller de 5 E:na som viktiga delar i undervisningen och understryker även lekens betydelse för lärandet samt vikten av en utforskande miljö.

Till skillnad från Yoon, och Airi Onchwari (2006) så förespråkar Garbett (2003) att lärare måste ha en djup ämnesteoretisk kunskap. Lärare som har en djup ämneskunskap har lättare att ställa meningsfulla och lämpliga frågor. Garbetts (2003) förhoppning är att lärare i tidiga åldrar ska bli mer utbildade i naturvetenskap. Ju bättre kunskap de har om ämnet desto mer ökar deras självförtroende och deras förmåga att undervisa.

Vi anser att ämnesteori och ämnesdidaktik bör gå hand i hand och en kombination av dessa är det ultimata för att främja elevers lärande.


Diskussioner utifrån artikeln av Dawn Garbett (2003)

Det vi fann intressant i Garbetts (2003) artikel är det hon skrev om de lärarstudenter som inte var medvetna om sin bristande ämneskunskap (vilket framgår i den undersökning hon refererar till). Lärarstudenterna var heller inte medvetna om vilka konsekvenser deras bristande ämneskunskaper kunde få för undervisningen. Vi anser att detta visar på att lärarna inte har tillräckligt med didaktisk kunskap eftersom de då borde upptäcka att undervisningen inte räcker till. Vi tänker att det även skulle gå att vända på det och säga att om lärarna har en oerhört god didaktisk kunskap kan de ändå möjliggöra ett lärande. Garbett (2003) menar att lärarna använder sig mest av förmedlande fakta vilket hindrar eleverna från att själva utforska och lära. Lärarstudenternas okunskap kan även leda till att de ger missvisande fakta som kan följa eleverna under hela deras skolgång. Därför anser vi att ämneskunskap är viktigt och att det är betydelsefullt att integrera innehållet med pedagogik och didaktik.

När vi tänker tillbaka på vår egen skolgång känner vi att pedagogiken och didaktiken saknades. Vi minns lärarnas goda ämneskunskaper men vi minns även deras avsaknad att förmedla den vidare på ett för oss förståeligt sätt.

Garbett (2003) skriver att det är viktigt att blivande lärare tar ansvar för sitt eget fortsatta lärande. Även vi anser att det är viktigt att inse att man som lärare aldrig blir fullärd och att vi som lärare har ett positivt och öppet förhållningssätt gentemot eleverna. Vi måste vara medvetna om att våra tidigare erfarenheter påverkar vårt förhållningssätt och att det får konsekvenser för undervisningen. Vi ställer oss då frågan hur man som lärare då gör om man själv har en negativ inställning till naturvetenskap? Vi tror dock att om man är medveten om sina värderingar och inställningar så kanske det kan vändas till något positivt.

Syftet med bättre ämneskunskap är som vi ser det att lärarna ska kunna ge eleverna bättre möjligheter att göra framsteg i sitt lärande. En lärare som har goda ämneskunskaper kan även ge eleverna bra tips på bra informationskällor för att de själva ska kunna söka information och kunskap. Vi anser ändå att det som Yoon och Ariri Oncwari (2006) skriver fram i sin artikel är minst lika viktig då det inte går att helt bortse från det ena eller det andra.