På förskolan var målet att barnen skulle få en förståelse för att lätta saker flyter och tunga saker sjunker och att även formen påverkar.
Jag hade med mig material som kork, sten, snäcka, kotte, skruv och bark. Barnen fick känna på föremålen och ställa hypoteser kring vad de trodde skulle hända när de lade i föremålen i vattnet. Barnen fick även hämta andra föremål på förskolan som de fick ställa hypoteser kring och pröva vad som hände med dem. De föremål som var lätta gissade barnen skulle flyta medan stenen och skruven skulle sjunka. När jag frågade hur det kom sig att vissa föremål flöt och andra sjönk svarade ett av barnen att de saker som sjönk var svaga. Jag förstod inte riktigt hur hon menade så hon visade med hela kroppen att hon blev som en tung degklump som inte orkade stå upp längre. Föremål som flöt menade hon var starka som kunde flyta uppe på vattenytan. Jag förstod när barnen sedan prövade de olika föremålen genom deras samtal att de menade att föremålen var tunga respektive lätta men att de använde andra ord för det. Tanken var även att barnen skulle få pröva att forma modellera för att tydligare se att formen kan ha betydelse för om saker flyter eller sjunker men jag valde att hoppa över det momentet av två anledningar. Det ena var att ett utav barnen kom in på båtars form när hon provade att lägga i barkbiten. Hon menade att den var som en båt och vi samtalade lite kring detta. Den andra anledningen var att jag ansåg att barnens upptäckande och konstaterande av att olika föremål flyter och sjunker kunde vara ett nog så viktigt mål.
Vid utvärderingen två veckor efter genomförandet saknades ett barn men de andra barnen svarade då att saker som var lätta flöt medan de som var tunga sjönk. Nu benämnde de inte föremålen som starkt respektive svagt längre. Jag tror det beror på att det barnet som var borta var samma barn som började benämna föremålen som starka och svaga och de andra barnen hängde på.
I skolan använde jag Concept cartoonen för att diskutera runt elevernas tankar om varför saker flyter eller sjunker. Eleverna var väldigt sparsamma med sina egna tankar då det verkade som att de letade efter det ”rätta” svaret så jag tror att det var bra att utgå från cartoonen då de fick fundera mer runt påståendena än sina egna tankar. Även Elfström, I. et al, skriver att Concept Cartoons är bra för att använda för att starta igång samtal och stimulera till diskussion. De skriver även att Concept Cartoon skapar en klassrumsmiljö där det är tillåtet att ha flera olika åsikter vilket jag ansåg behövdes vid mitt lärandetillfälle. Eleverna fick prova att lägga i en sten, en kork samt en bit papper i vattnet för att se vad som hände. De hade en bra förståelse för att lätta saker flyter medan tunga saker kan sjunka. De upptäckte att pappret började sjunka ju mer vatten det sög åt sig och ju mer vatten som kom ovan på pappret.
Efter att eleverna prövat dessa föremål fick de en lerklump var som de skulle försöka få att flyta. De provade och upptäckte att lerbiten som klump sjönk medan den kunde flyta om de gjorde den tunnare och skapade kanter på den som en båt. En elev såg också att det gick att ha ganska låga kanter på lerbåten bara det inte kom vatten i den för då blev den för tung. Hon kopplade det till pappersbiten som blev tyngre ju mer vatten som den sög åt sig. Genom dessa experiment anser jag att eleverna fick en förståelse för att leran både kan flyta och sjunka beroende på form och vikt samt om de innehåller luft eller vatten. Även vid den senare utvärderingen menade eleverna att formen hade betydelse för om föremål ska flyta men de sa även nu att föremål kunde flyta så länge det inte kom för mycket vatten på. En elev menade att en bilfärja skulle kunna sjunka om den fylldes med vatten även fast den kan bära tunga bilar utan att sjunka.
Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. och Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.
Det var intressant att du hade med dig egna föremål till förskolan som då kunde konkretisera vårt syfte lite mer, när jag genomförde min aktivitet var det endast barnen som fick hämta föremål som de trodde flöt respektive sjönk. Detta kände jag gjorde det svårt att lyfta deras hypotes; ”att lätta saker flyter och tunga sjunker” då de i stort sett valde samma föremål inför de två olika experimenten. Tyckte även att det kunde vara svårt att förklara vart gränsen gick för lätt och tungt då något barn valde en plastgroda i tunn plast som var lätt men ändå sjönk. Hur skulle man kunna förklara på ett begripligt sätt att grodan är tyngre än vattnet då den samtidigt är så lätt? Du skriver att du inte genomförde momentet med leran och tycker det är som du säger att det får nog inte bli för mycket för dem under samma tillfälle vilket jag själv kände att det blev med det momentet.
SvaraRaderaNär även jag använde mig av cartoonen i skolan tyckte jag eleverna var lite försiktiga i början och inte riktigt vågade ”påstå något”, det kanske var som du säger att de trodde att man var ute efter ett rätt svar. Cartoonen blev då ett underlag som de på ett eller annat sätt kunde ta ställning till och istället se vilket påstående de kunde hålla med om. Det blev däremot mer givande diskussioner efter att eleverna gjort experimenten och fått egen erfarenhet kring fenomenet vilket var jättehärligt tyckte jag! Det var speciellt under momentet då de fick forma leran som förståelsen kring form och vikt fick en betydelse, så det känns ju bra att vi valde det som en del av aktiviteten. Detta bidrog till att de ville lägga till i den tomma rutan på cartoonen att ”materialets form har betydelse”. Hoppas du känner dig nöjd med din aktivitet för det låter som att det gick bra!