Genomförande av flyta/sjunka i förskolan

Idag har vi varit ute och genomfört våra planerade lärandetillfällen i förskolan. Eftersom genomförandet av våra aktiviteter gått till på liknande sätt väljer vi att göra ett gemensamt inlägg.

Till lärandetillfället i förskolan hade vi planerat att barnen skulle få pröva på olika föremål som flyter och sjunker i vatten för att få en förståelse för att lätta saker flyter och att tunga sjunker. Enligt Sjöberg (2005) är det viktigt att allt lärande måste börja där eleven befinner sig och att man som lärare måste bygga undervisningen på deras erfarenheter och kunskaper. Till en början hade vi i gruppen tänkt att det räckte med att barnen endast skulle få en förståelse för att tyngden spelar roll, men vi märkte vid intervjuerna att barnen hade en ganska klar uppfattning kring det. Vi ville därför utmana barnen i förskolan lite mer och lade därför till ytterligare ett moment som innebar att de skulle få forma lera så att den flöt för att påvisa att formen har betydelse för om något flyter/sjunker. Vi tänkte då att vi kunde prata med barnen om att exempelvis tunga båtar faktiskt kan flyta på grund av deras form.

Genomförande
Vi började med att samla barnen i en ring där vi återkopplade till tidigare intervju. Vi talade om för barnen att de först skulle få välja ut ett föremål som de trodde flöt i vatten. Barnen fick välja vilket föremål de ville på avdelningen. Efter det fick barnen samlas kring en stor balja fylld med vatten. Därefter fick barnen i tur och ordning berätta vad de hade valt för föremål för att sedan lägga det i vattnet och förklara vad de trodde resultatet berodde på. De fick sedan göra samma sak med föremål som de trodde skulle sjunka. Avslutningsvis fick barnen testa om en lerboll flöt eller sjönk. Enligt Alhrik (muntlig kommunikation 100208) är det viktigt att barnen på förskolan ges möjlighet till olika problemlösningar, eftersom det är betydelsefullt att barnen får tänka efter själva och inte bli för styrda av oss som pedagoger. Eftersom allas bollar sjönk (vilket var tanken) formulerade vi ett problem då vi undrade om man på något sätt kunde få dem att flyta. De fick sedan försöka forma leran på ett sätt som gjorde att den flöt.

Avslutande reflektioner
Redan vid introduktionen av aktiviteten märktes det att barnen var väldigt entusiastiska och ivriga över att få börja experimentera. Innan genomförandet var vi lite oroliga över om barnen skulle välja föremål som kan bli förstörda i vatten och hur vi skulle agera för att inte hämma deras upptäckarglädje. Detta inträffade vid ett av tillfällena och vi märkte då att barnen blev lite låsta till vad de skulle välja istället. Detta var något som vi bland annat samtalade kring efteråt i det lärande samtalet. Något som var väldigt positivt var att barnens val av föremål vid båda aktiviteterna möjliggjorde vad vi tror en djupare förståelse för att lätta saker flyter och tunga sjunker. En del av de föremål som var lätta och kunde flyta fyllde barnen med vatten, ibland på eget initiativ eller med hjälp av oss. Barnen fick då jämföra exempelvis en tom flaska med en vattenfylld flaska vilket bidrog till en mer konkret upplevelse. Detta ville vi även åstadkomma genom att de skulle forma ”båtar” av lerbollarna, vilket de flesta barnen hade svårt för. Vi kände då att vi fick leda in dem på båtar och dess form och slutligen visa dem hur de kunde göra. Nu i efterhand kan vi känna att det hade varit bättre med mindre barngrupper då vi båda hade sju barn per grupp. Det hade varit tillräckligt med tre-fyra barn och att vi då istället gjort aktiviteten vid fler tillfällen. Vi kände även att det kan ha blivit för många moment för dem under ett och samma tillfälle. Vi märkte också vid båda tillfällena att det egentligen var själva upplevelsen av vad som flöt och sjönk som barnen mest intresserade sig för. Trots att det inte blev riktigt som vi hade planerat känner vi att det blev lyckat eftersom barnen uppskattade det väldigt mycket och vi känner att kan fortsätta utvecklas i vårt pedagogiska ledarskap genom att reflektera över vad vi kunnat göra annorlunda och förbättra samt även synliggöra det som var positivt.

Referenser:
Sjoberg, S (2005). Naturvetenskap som allmänbildning - en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.