torsdag 25 februari 2010
"Undervisning, etik, samhälle" 2010-02-25
Utifrån Ginner (1996), Andersson (2008) och även Susannes föreläsning har vi idag diskuterat kring olika områden:
• Det blir tydligt att NO har många etiska beröringspunkter, vilket vi inte sett lika tydligt förut. Vi kan egentligen hitta etiska aspekter i vad vi än arbetar med, både när det gäller egna ställningstaganden och i handling. Vi känner också att det är viktigt att reflektera kring det etiska perspektivet i alla ämnen. Något som då också berördes var hur det etiska perspektivet kan skilja sig mellan olika människor beroende på deras normer och värderingar. Detta beroende bl.a på kultur.
• Genom att låta barnen/eleverna få uppleva och se sin del i kretslopp och påverkan på naturen har vi en önskan om att, i vår kommande yrkesroll, ge dem en förståelse för vad deras handlanden i vardagen får för konsekvenser för samhället och naturen. Hur skulle detta arbete kunna se ut?
• Sett till de olika perspektiven som Susanne Klaar (muntlig kommunikation; 2010-02-25) talade om; Naturvetenskap, Naturestetik och Naturetik, kan vi känna att de första två är mer automatiserade hos oss. Vi reflekterar mer spontant kring dessa ur ett lärandeperspektiv, vilket får oss att se vikten av att automatisera och synliggöra det etiska perspektivet hos oss själva både i reflektion och handling.
• Vi diskuterade också kring människors värde kontra djurens, vilket skapade många intressanta reflektioner; Vad har vi egentligen för rätt att döda djur? Beror det på syfte? Vad för slags djur? Är det t.ex. mer rätt att döda en snigel än en hund?
Detta är ett axplock från våra diskussioner idag. Etik är ett intressant ämne som skapar många diskussioner där vi, framförallt, får lära oss mycket om varandra. Vi får också utmana våra egna värderingar och ställningstaganden när de ställs mot andras, vilket vi tror är nyttigt.
Intervjuer och Boompa!
Hej allihop!
Tänkte även jag skriva ner vad mina intervjuade elever hade för kunskaper om varför vissa saker flyter och andra sjunker. Något som var gemensamt för alla eleverna i deras berättade var att lätta saker flyter och tunga sjunker. En hade en teori precis som Hannas barn på förskolan, om det fanns luft i sakerna så flyter de. En annan elev menade på att plast saker flyter för att de är "typ plast" men att om det kommer vatten i dem att de kanske kan sjunka! Inga dåliga teorier :-) det märks att de har egna hypoteser samt vissa förkunskaper inom temat!
Svar från ett förskolebarn på intervju frågan löd så här:
-För att det är djupt vatten och det är djupt hålen. För de är för tunga och några är tunna (lätta).
Tittade precis på bollibompa och tänkte på den hållbarautvecklingen som vi pratade om på "etik seminariet" i dag och hörde en fras som kan sätta igång tankar hos både små barn och elever. Kanske bra att ha som utgångspunkt i undervisningen!
"En sopas väg är lång men inte kort. Mycket av det som slängs skulle aldrig kastats bort."
Tänkte även jag skriva ner vad mina intervjuade elever hade för kunskaper om varför vissa saker flyter och andra sjunker. Något som var gemensamt för alla eleverna i deras berättade var att lätta saker flyter och tunga sjunker. En hade en teori precis som Hannas barn på förskolan, om det fanns luft i sakerna så flyter de. En annan elev menade på att plast saker flyter för att de är "typ plast" men att om det kommer vatten i dem att de kanske kan sjunka! Inga dåliga teorier :-) det märks att de har egna hypoteser samt vissa förkunskaper inom temat!
Svar från ett förskolebarn på intervju frågan löd så här:
-För att det är djupt vatten och det är djupt hålen. För de är för tunga och några är tunna (lätta).
Tittade precis på bollibompa och tänkte på den hållbarautvecklingen som vi pratade om på "etik seminariet" i dag och hörde en fras som kan sätta igång tankar hos både små barn och elever. Kanske bra att ha som utgångspunkt i undervisningen!
"En sopas väg är lång men inte kort. Mycket av det som slängs skulle aldrig kastats bort."
Intervju angående flyta och sjunka
Även jag utförde mina intervjuer igår utifrån hur vissa saker flyter/sjunker, en av mina elever hade också funderingar kring hur småsten kunde sjunka som är så små och lätta. Efter lite fundering kom han fram till att det nog kunde vara om man samlar ihop mycket av småstenen så blir det tungt ihop och därför sjunker det, ingen dålig tanke tyckte jag och han verkade så stolt över att ha kommit fram till det. Annars så kom även mina elever överlag fram till samma hypotes som Erikas och Fridas; att det är luft i vissa föremål som gör att det flyter och att tunga sjunker. Under samtalets gång kom vi ändå fram till att vissa tunga föremål som båtar kunde ju flyta och lätta saker som papper faktiskt sjönk tillslut. Även barnen på förskolan förstod att det hade med luft att göra och tänkte oftast på badleksaker som badbollar eller badankor och att tunga föremål oftast sjunker.
onsdag 24 februari 2010
Intervjuer
Idag har jag också varit ute och intervjuat eleverna kring fenomenet flyta/sjunka. När jag läser Erikas inlägg ser jag att mina elever har liknande uppfattningar kring varför en del saker sjunker eller flyter i vatten. Jag blev faktiskt lite förvånad över hur mycket en del av dem faktiskt visste, och många av eleverna hade långa utlägg kring fenomenet.
En av eleverna berättade för mig att saker som flyter kan sjunka när man häller i diskmedel eftersom "hinnan på vattnet spricker". En annan elev förde ett ganska långt resonemang kring frågan och blev lite fundersam till hur småsten som faktiskt inte väger särskilt mycket kan sjunka. Han kom sedan fram till att hårda material, som han menade var sten, järn och bly, alltid sjunker. Idag har jag fått ta del av många olika uppfattningar kring vårt tema och det ska bli spännande att få komma tillbaka och låta eleverna pröva sina hypoteser.
En av eleverna berättade för mig att saker som flyter kan sjunka när man häller i diskmedel eftersom "hinnan på vattnet spricker". En annan elev förde ett ganska långt resonemang kring frågan och blev lite fundersam till hur småsten som faktiskt inte väger särskilt mycket kan sjunka. Han kom sedan fram till att hårda material, som han menade var sten, järn och bly, alltid sjunker. Idag har jag fått ta del av många olika uppfattningar kring vårt tema och det ska bli spännande att få komma tillbaka och låta eleverna pröva sina hypoteser.
intervju om flyta/sjunka
Har idag varit ute på fältstudier och frågat några elever om hur det kan komma sig att vissa saker flyter i vatten medan andra sjunker. Jag fick många bra svar på denna fråga. De flesta menade att föremål som är lätta flyter t.ex. pinnar medan stenar sjunker. En elev sa att hon trodde att det kunde bero på om det fanns luft inne i föremålet eller inte. Fanns det luft så skulle föremål kunna flyta. En annan elev funderade över om hans penna skulle kunna flyta. Han menade att lätta saker flyter och att pennan var lätt men ändå var han osäker på om den skulle kunna flyta. Min egen dotter som är 3,5 år förklarade att stora saker också kunde flyta och små saker kunde sjunka. Hon menade att man kunde lägga pytte små stenar i vatten och att de ändå skulle sjunka. Många intressanta svar som göra att jag med spänning ser fram emot att komma ut och genomföra uppgiften.
måndag 22 februari 2010
Lektionsplaneringar
Vid arbetet idag med lektionsplaneringar av våra aktiviteter i förskolan/skolan så utformade vi genomförandet av våra experiment flyta/sjunka som vi ska göra med barnen/eleverna. I förskolan ska vi samtala med barnen om fenomenet och efter det har vi tänkt att barnen skall få pröva att lägga i olika föremål i vatten och se ifall de flyter eller sjunker. Sedan skall vi diskutera resultatet och se om det blev som de trodde. Det ska bli intressant att höra deras funderingar och diskussioner om hur de tänkte! I skolan ska vi samtala med eleverna om vad som händer om de släpper ner en klump modellera i vatten. Flyter eller sjunker den? Efter detta ska eleverna få varsin klump modellera som de ska få släppa ner i vatten och sedan diskuterar vi om deras hypotes stämde. Efter det ska vi utmana eleverna och se om de kan få modelleran att flyta om de ändrar formen på den. Slutligen så ska elevern få lägga på föremål på lerklumpen så att tyngden ökar och det resultatet ska vi också diskutera. Givetvis hoppas vi på trevliga och givande samtal med barnen!
Handledning 22/2-10
Vid handledningen idag med Krister så visade han oss många olika experiment som är relaterade till vårt valda tema. Han förklarade Arkimedes princip och gick igenom olika förutsättningar för att föremål ska flyta/sjunka. Vi känner oss nöjda med de övergripande målen som vi har planerat för aktiviteten i förskolan/skolan och ska idag planera våra lektioner. Vidare idag ska vi fortsätta leta litteratur, som har varit ganska svårt, men vi fick en del tips på användbar litteratur av Krister så vi kan sammanställa och läsa på vår egen ämneskunskap.
Vid handledningen idag med Krister så visade han oss många olika experiment som är relaterade till vårt valda tema. Han förklarade Arkimedes princip och gick igenom olika förutsättningar för att föremål ska flyta/sjunka. Vi känner oss nöjda med de övergripande målen som vi har planerat för aktiviteten i förskolan/skolan och ska idag planera våra lektioner. Vidare idag ska vi fortsätta leta litteratur, som har varit ganska svårt, men vi fick en del tips på användbar litteratur av Krister så vi kan sammanställa och läsa på vår egen ämneskunskap.
måndag 15 februari 2010
Har hittat en sida från Uppsala vattencentrum som lätt förklarar några av våra nyckelbegrepp. www.uvc.uu.se/professorvatten
Första handledningstillfället 15/2
Idag började vi dagen med handledning där vi lyfte våra tankar och funderingar kring vårt valda område Vatten. Det känns lite väl stort och vi tänker nu avgränsa och fokusera mer på fenomenet flyta och sjunka. Den frågeställning som vi vill ställa till barnen och eleverna när vi går ut för att intervjua är; Varför kan vissa saker flyta/sjunka i vatten? Nyckelbegrepp som vi kommit fram till är vattenmolekylernas olika former; fast, flytande och gas, densitet, friktion, och Arkimedes princip. Vi undrar över om vi behöver sätta oss in i vattnets alla olika former eller om det räcker att bara läsa på den flytande formen? Till nästa gång har vi tänkt att hitta ytterligare litteratur kring dessa nyckelbegrepp.
fredag 12 februari 2010
Hej!
Va roligt att det funkade så bra Elin, själv har jag varit ute och letat efter sidor som kanske kan förklara varför saker sjunker eller flyter. Jag hittade en sida som vi eventuellt kan ta lite hjälp ifrån, har genom denna sida förtstått att det har med densiteten att göra och Arkimedes princip.
Trevlig läsning!
/Hanna
http://www.fysik.org/website/fragelada/index.asp?id=15378
Va roligt att det funkade så bra Elin, själv har jag varit ute och letat efter sidor som kanske kan förklara varför saker sjunker eller flyter. Jag hittade en sida som vi eventuellt kan ta lite hjälp ifrån, har genom denna sida förtstått att det har med densiteten att göra och Arkimedes princip.
Trevlig läsning!
/Hanna
http://www.fysik.org/website/fragelada/index.asp?id=15378
torsdag 11 februari 2010
Val av tema
Idag har vi valt vårt temaområde, vilket blev vatten. Vi har börjat diskutera kring vilket lektionsupplägg vi kan ha passande såväl förskola som skola. Förslag som vi kommit fram till är flyter/sjunker och tror att vi kan ha hittat några passande experiment för detta. Vi har jämfört med kursplaner för naturvetenskap och teknik, men ska titta närmare på läroplanerna. Ålder på barnen/eleverna som ska ingå vid undervisningstillfällena är klart och även dag för genomförandet av intervjuerna.
Nu är vi på gång.....!
Nu är vi på gång.....!
måndag 8 februari 2010
Seminarieanteckningar 8/2-10 – ”Utgångspunkter i undervisningen”
Yoon, och Airi Onchwari (2006) framhåller att didaktiken är viktigast och att det bör vara utgångspunkten i undervisningen. De betonar dock att läraren behöver ha en viss ämneskunskap, samt att det är viktigt att vara en skicklig pedagog och att kunna ställa de rätta frågorna. Författarna framhåller de 5 E:na som viktiga delar i undervisningen och understryker även lekens betydelse för lärandet samt vikten av en utforskande miljö.
Till skillnad från Yoon, och Airi Onchwari (2006) så förespråkar Garbett (2003) att lärare måste ha en djup ämnesteoretisk kunskap. Lärare som har en djup ämneskunskap har lättare att ställa meningsfulla och lämpliga frågor. Garbetts (2003) förhoppning är att lärare i tidiga åldrar ska bli mer utbildade i naturvetenskap. Ju bättre kunskap de har om ämnet desto mer ökar deras självförtroende och deras förmåga att undervisa.
Vi anser att ämnesteori och ämnesdidaktik bör gå hand i hand och en kombination av dessa är det ultimata för att främja elevers lärande.
Diskussioner utifrån artikeln av Dawn Garbett (2003)
Det vi fann intressant i Garbetts (2003) artikel är det hon skrev om de lärarstudenter som inte var medvetna om sin bristande ämneskunskap (vilket framgår i den undersökning hon refererar till). Lärarstudenterna var heller inte medvetna om vilka konsekvenser deras bristande ämneskunskaper kunde få för undervisningen. Vi anser att detta visar på att lärarna inte har tillräckligt med didaktisk kunskap eftersom de då borde upptäcka att undervisningen inte räcker till. Vi tänker att det även skulle gå att vända på det och säga att om lärarna har en oerhört god didaktisk kunskap kan de ändå möjliggöra ett lärande. Garbett (2003) menar att lärarna använder sig mest av förmedlande fakta vilket hindrar eleverna från att själva utforska och lära. Lärarstudenternas okunskap kan även leda till att de ger missvisande fakta som kan följa eleverna under hela deras skolgång. Därför anser vi att ämneskunskap är viktigt och att det är betydelsefullt att integrera innehållet med pedagogik och didaktik.
När vi tänker tillbaka på vår egen skolgång känner vi att pedagogiken och didaktiken saknades. Vi minns lärarnas goda ämneskunskaper men vi minns även deras avsaknad att förmedla den vidare på ett för oss förståeligt sätt.
Garbett (2003) skriver att det är viktigt att blivande lärare tar ansvar för sitt eget fortsatta lärande. Även vi anser att det är viktigt att inse att man som lärare aldrig blir fullärd och att vi som lärare har ett positivt och öppet förhållningssätt gentemot eleverna. Vi måste vara medvetna om att våra tidigare erfarenheter påverkar vårt förhållningssätt och att det får konsekvenser för undervisningen. Vi ställer oss då frågan hur man som lärare då gör om man själv har en negativ inställning till naturvetenskap? Vi tror dock att om man är medveten om sina värderingar och inställningar så kanske det kan vändas till något positivt.
Syftet med bättre ämneskunskap är som vi ser det att lärarna ska kunna ge eleverna bättre möjligheter att göra framsteg i sitt lärande. En lärare som har goda ämneskunskaper kan även ge eleverna bra tips på bra informationskällor för att de själva ska kunna söka information och kunskap. Vi anser ändå att det som Yoon och Ariri Oncwari (2006) skriver fram i sin artikel är minst lika viktig då det inte går att helt bortse från det ena eller det andra.
Yoon, och Airi Onchwari (2006) framhåller att didaktiken är viktigast och att det bör vara utgångspunkten i undervisningen. De betonar dock att läraren behöver ha en viss ämneskunskap, samt att det är viktigt att vara en skicklig pedagog och att kunna ställa de rätta frågorna. Författarna framhåller de 5 E:na som viktiga delar i undervisningen och understryker även lekens betydelse för lärandet samt vikten av en utforskande miljö.
Till skillnad från Yoon, och Airi Onchwari (2006) så förespråkar Garbett (2003) att lärare måste ha en djup ämnesteoretisk kunskap. Lärare som har en djup ämneskunskap har lättare att ställa meningsfulla och lämpliga frågor. Garbetts (2003) förhoppning är att lärare i tidiga åldrar ska bli mer utbildade i naturvetenskap. Ju bättre kunskap de har om ämnet desto mer ökar deras självförtroende och deras förmåga att undervisa.
Vi anser att ämnesteori och ämnesdidaktik bör gå hand i hand och en kombination av dessa är det ultimata för att främja elevers lärande.
Diskussioner utifrån artikeln av Dawn Garbett (2003)
Det vi fann intressant i Garbetts (2003) artikel är det hon skrev om de lärarstudenter som inte var medvetna om sin bristande ämneskunskap (vilket framgår i den undersökning hon refererar till). Lärarstudenterna var heller inte medvetna om vilka konsekvenser deras bristande ämneskunskaper kunde få för undervisningen. Vi anser att detta visar på att lärarna inte har tillräckligt med didaktisk kunskap eftersom de då borde upptäcka att undervisningen inte räcker till. Vi tänker att det även skulle gå att vända på det och säga att om lärarna har en oerhört god didaktisk kunskap kan de ändå möjliggöra ett lärande. Garbett (2003) menar att lärarna använder sig mest av förmedlande fakta vilket hindrar eleverna från att själva utforska och lära. Lärarstudenternas okunskap kan även leda till att de ger missvisande fakta som kan följa eleverna under hela deras skolgång. Därför anser vi att ämneskunskap är viktigt och att det är betydelsefullt att integrera innehållet med pedagogik och didaktik.
När vi tänker tillbaka på vår egen skolgång känner vi att pedagogiken och didaktiken saknades. Vi minns lärarnas goda ämneskunskaper men vi minns även deras avsaknad att förmedla den vidare på ett för oss förståeligt sätt.
Garbett (2003) skriver att det är viktigt att blivande lärare tar ansvar för sitt eget fortsatta lärande. Även vi anser att det är viktigt att inse att man som lärare aldrig blir fullärd och att vi som lärare har ett positivt och öppet förhållningssätt gentemot eleverna. Vi måste vara medvetna om att våra tidigare erfarenheter påverkar vårt förhållningssätt och att det får konsekvenser för undervisningen. Vi ställer oss då frågan hur man som lärare då gör om man själv har en negativ inställning till naturvetenskap? Vi tror dock att om man är medveten om sina värderingar och inställningar så kanske det kan vändas till något positivt.
Syftet med bättre ämneskunskap är som vi ser det att lärarna ska kunna ge eleverna bättre möjligheter att göra framsteg i sitt lärande. En lärare som har goda ämneskunskaper kan även ge eleverna bra tips på bra informationskällor för att de själva ska kunna söka information och kunskap. Vi anser ändå att det som Yoon och Ariri Oncwari (2006) skriver fram i sin artikel är minst lika viktig då det inte går att helt bortse från det ena eller det andra.
torsdag 4 februari 2010
Didaktiska begrepp 2010-01-29
Naturvetenskap: Vi har tidigare inte tänkt på att naturvetenskap innefattar så mycket. För att definiera naturvetenskapsbegreppet använder vi oss av Sjöbergs (2005) 4 argument; ekonomi, kultur, demokrati samt nyttoargument.
Naturvetenskap kan ses antingen som en del av vårt kulturarv eller ett vetenskapligt sätt att försöka förstå och skapa mening i tillvaron, det är något som även Sjöberg (2005) påtalar. Wickman och Persson (2009) lägger även till det moraliska argumentet. Vi tror att många elever inte har fått med sig nyttoaspekten och argumentet att naturvetenskapen är ett kulturarv och hör till demokratin utan i skolan har eleverna mest hört ekonomiargumentet och att de behöver det för att kunna läsa vidare, därav tror vi att eleverna lätt uppfattar naturvetenskap som ett tråkigt ämne som de inte ser meningen med.
Teknik: Är en viktig del av vår vardag. Ginner (1996) menar att tekniken är konstgjord och skapad av människan. Teknik är så mycket som vi tror att människor till vardags inte tänker på till exempel teknisk utrustning, hjälpmedel, penna, kläder och mycket mer. Teknik kan av den anledningen vara svår att definiera. Vi tänker att teknik även skulle kunna vara hur vi använder olika föremål. Vi tycker att Ginner definierar teknikbegreppet på ett bra sätt då han skriver att ”teknik är allt det människan sätter mellan sig själv och sin omgivning för att uppfylla olika behov samt de kunskaper och färdigheter människan utvecklar och förvaltar i denna problemlösande process”.
Anna- Stina Ahlrik (muntlig kommunikation 2010-01-28) benämnde teknik som ”know how” medan hon benämnde naturvetenskapen som ”know why” Vi anser att dessa två är beroende av varandra. Andersson (2008) skriver om ”system NTS”, att kopplingar mellan natur, teknik och samhälle är viktiga för en hållbar utveckling. Vi tänker att det då borde vara en grund för hur lärare lägger upp sin undervisning.
Ämnesdidaktik: Andersson (2008) skriver också om att man som lärare både måste fokusera på delar och helhet, då det både krävs specialiserat kunnande samtidigt som det måste sättas in i ett sammanhang för att ge en större förståelse för naturvetenskapen. I såväl förskolan och skolan anser vi att lärarna borde titta mer på läroplaner och kursplaner under planeringen av innehållet i undervisningen. Vi ser även att lärarna på de olika enheterna borde samarbeta mer för att få en röd tråd genom hela undervisningsprocessen i naturvetenskap. Nyckelordet som vi ser för ämnesdidaktiken och som även nämns i de flesta böckerna är integrering av flera ämnen i undervisningen och vi tror att tema skulle kunna vara ett bra arbetssätt. Det har dock riktats en del kritik mot tema arbeten då det kan ge en ytlig kunskap. Vi tror ändå att lärarens förhållningssätt har stor betydelse för hur eleverna tar till sig kunskaperna. I ämnesdidaktiken är, enligt Sjöberg (2005), vad, hur och varför centrala frågor. Vi tycker att det är viktigt att läraren funderar över vilka val den gör och även kopplar undervisningen till vardagen och det omkringliggande samhället.
Ämnesteori: Vi ser att läraren behöver ha goda kunskaper i ämnet för att kunna undervisa inom ämnet. Wickman och Persson (2009) ger ett exempel på två olika lärare med olika kunskapsbas i botten. Båda kan ge en god undervisning och de menar att olika erfarenheter och förutsättningar hos läraren bidrar till en god undervisning.
Vi har även samtalat kring genus och teknik, ska man skilja pojkar och flickor åt i undervisningen eller hur anpassar man undervisningen för att passa alla?
Alla människor har olika förutsättningar och behov vilket gör att naturvetenskap och teknik kan ha olika betydelse från person till person, kultur till kultur. Vi tänker att det då även är viktigt att som lärare ha ett visst specialpedagogiskt förhållningssätt i undervisningen med eleverna för att möta alla elever.
Naturvetenskap: Vi har tidigare inte tänkt på att naturvetenskap innefattar så mycket. För att definiera naturvetenskapsbegreppet använder vi oss av Sjöbergs (2005) 4 argument; ekonomi, kultur, demokrati samt nyttoargument.
Naturvetenskap kan ses antingen som en del av vårt kulturarv eller ett vetenskapligt sätt att försöka förstå och skapa mening i tillvaron, det är något som även Sjöberg (2005) påtalar. Wickman och Persson (2009) lägger även till det moraliska argumentet. Vi tror att många elever inte har fått med sig nyttoaspekten och argumentet att naturvetenskapen är ett kulturarv och hör till demokratin utan i skolan har eleverna mest hört ekonomiargumentet och att de behöver det för att kunna läsa vidare, därav tror vi att eleverna lätt uppfattar naturvetenskap som ett tråkigt ämne som de inte ser meningen med.
Teknik: Är en viktig del av vår vardag. Ginner (1996) menar att tekniken är konstgjord och skapad av människan. Teknik är så mycket som vi tror att människor till vardags inte tänker på till exempel teknisk utrustning, hjälpmedel, penna, kläder och mycket mer. Teknik kan av den anledningen vara svår att definiera. Vi tänker att teknik även skulle kunna vara hur vi använder olika föremål. Vi tycker att Ginner definierar teknikbegreppet på ett bra sätt då han skriver att ”teknik är allt det människan sätter mellan sig själv och sin omgivning för att uppfylla olika behov samt de kunskaper och färdigheter människan utvecklar och förvaltar i denna problemlösande process”.
Anna- Stina Ahlrik (muntlig kommunikation 2010-01-28) benämnde teknik som ”know how” medan hon benämnde naturvetenskapen som ”know why” Vi anser att dessa två är beroende av varandra. Andersson (2008) skriver om ”system NTS”, att kopplingar mellan natur, teknik och samhälle är viktiga för en hållbar utveckling. Vi tänker att det då borde vara en grund för hur lärare lägger upp sin undervisning.
Ämnesdidaktik: Andersson (2008) skriver också om att man som lärare både måste fokusera på delar och helhet, då det både krävs specialiserat kunnande samtidigt som det måste sättas in i ett sammanhang för att ge en större förståelse för naturvetenskapen. I såväl förskolan och skolan anser vi att lärarna borde titta mer på läroplaner och kursplaner under planeringen av innehållet i undervisningen. Vi ser även att lärarna på de olika enheterna borde samarbeta mer för att få en röd tråd genom hela undervisningsprocessen i naturvetenskap. Nyckelordet som vi ser för ämnesdidaktiken och som även nämns i de flesta böckerna är integrering av flera ämnen i undervisningen och vi tror att tema skulle kunna vara ett bra arbetssätt. Det har dock riktats en del kritik mot tema arbeten då det kan ge en ytlig kunskap. Vi tror ändå att lärarens förhållningssätt har stor betydelse för hur eleverna tar till sig kunskaperna. I ämnesdidaktiken är, enligt Sjöberg (2005), vad, hur och varför centrala frågor. Vi tycker att det är viktigt att läraren funderar över vilka val den gör och även kopplar undervisningen till vardagen och det omkringliggande samhället.
Ämnesteori: Vi ser att läraren behöver ha goda kunskaper i ämnet för att kunna undervisa inom ämnet. Wickman och Persson (2009) ger ett exempel på två olika lärare med olika kunskapsbas i botten. Båda kan ge en god undervisning och de menar att olika erfarenheter och förutsättningar hos läraren bidrar till en god undervisning.
Vi har även samtalat kring genus och teknik, ska man skilja pojkar och flickor åt i undervisningen eller hur anpassar man undervisningen för att passa alla?
Alla människor har olika förutsättningar och behov vilket gör att naturvetenskap och teknik kan ha olika betydelse från person till person, kultur till kultur. Vi tänker att det då även är viktigt att som lärare ha ett visst specialpedagogiskt förhållningssätt i undervisningen med eleverna för att möta alla elever.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)