Flyta/Sjunka

Nu har jag genomfört lektionstillfällena av flyta och sjunka samt utvärderat dessa både i skola och förskola.

På förskolan var målet att barnen skulle få en förståelse för att lätta saker flyter och tunga saker sjunker och att även formen påverkar.

Jag hade med mig material som kork, sten, snäcka, kotte, skruv och bark. Barnen fick känna på föremålen och ställa hypoteser kring vad de trodde skulle hända när de lade i föremålen i vattnet. Barnen fick även hämta andra föremål på förskolan som de fick ställa hypoteser kring och pröva vad som hände med dem. De föremål som var lätta gissade barnen skulle flyta medan stenen och skruven skulle sjunka. När jag frågade hur det kom sig att vissa föremål flöt och andra sjönk svarade ett av barnen att de saker som sjönk var svaga. Jag förstod inte riktigt hur hon menade så hon visade med hela kroppen att hon blev som en tung degklump som inte orkade stå upp längre. Föremål som flöt menade hon var starka som kunde flyta uppe på vattenytan. Jag förstod när barnen sedan prövade de olika föremålen genom deras samtal att de menade att föremålen var tunga respektive lätta men att de använde andra ord för det. Tanken var även att barnen skulle få pröva att forma modellera för att tydligare se att formen kan ha betydelse för om saker flyter eller sjunker men jag valde att hoppa över det momentet av två anledningar. Det ena var att ett utav barnen kom in på båtars form när hon provade att lägga i barkbiten. Hon menade att den var som en båt och vi samtalade lite kring detta. Den andra anledningen var att jag ansåg att barnens upptäckande och konstaterande av att olika föremål flyter och sjunker kunde vara ett nog så viktigt mål.

Vid utvärderingen två veckor efter genomförandet saknades ett barn men de andra barnen svarade då att saker som var lätta flöt medan de som var tunga sjönk. Nu benämnde de inte föremålen som starkt respektive svagt längre. Jag tror det beror på att det barnet som var borta var samma barn som började benämna föremålen som starka och svaga och de andra barnen hängde på.

I skolan använde jag Concept cartoonen för att diskutera runt elevernas tankar om varför saker flyter eller sjunker. Eleverna var väldigt sparsamma med sina egna tankar då det verkade som att de letade efter det ”rätta” svaret så jag tror att det var bra att utgå från cartoonen då de fick fundera mer runt påståendena än sina egna tankar. Även Elfström, I. et al, skriver att Concept Cartoons är bra för att använda för att starta igång samtal och stimulera till diskussion. De skriver även att Concept Cartoon skapar en klassrumsmiljö där det är tillåtet att ha flera olika åsikter vilket jag ansåg behövdes vid mitt lärandetillfälle. Eleverna fick prova att lägga i en sten, en kork samt en bit papper i vattnet för att se vad som hände. De hade en bra förståelse för att lätta saker flyter medan tunga saker kan sjunka. De upptäckte att pappret började sjunka ju mer vatten det sög åt sig och ju mer vatten som kom ovan på pappret.

Efter att eleverna prövat dessa föremål fick de en lerklump var som de skulle försöka få att flyta. De provade och upptäckte att lerbiten som klump sjönk medan den kunde flyta om de gjorde den tunnare och skapade kanter på den som en båt. En elev såg också att det gick att ha ganska låga kanter på lerbåten bara det inte kom vatten i den för då blev den för tung. Hon kopplade det till pappersbiten som blev tyngre ju mer vatten som den sög åt sig. Genom dessa experiment anser jag att eleverna fick en förståelse för att leran både kan flyta och sjunka beroende på form och vikt samt om de innehåller luft eller vatten. Även vid den senare utvärderingen menade eleverna att formen hade betydelse för om föremål ska flyta men de sa även nu att föremål kunde flyta så länge det inte kom för mycket vatten på. En elev menade att en bilfärja skulle kunna sjunka om den fylldes med vatten även fast den kan bära tunga bilar utan att sjunka.

Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. och Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.

Studiebesök på Balthazar

Vi tyckte att besöket var väldigt givande då vi kände att det fanns mycket som vi kunde ta med oss som blivande lärare. Vi tror även att det kan vara bra ha studiebesök för enbart lärare för att kunna få pedagogisk vägledning vilket vi tycker verkar svårt tillsammans med barn-/elevgruppen. Under detta besök fick vi just lite tips på vad som man som lärare bör tänka på som att till exempel göra sig intressant för sina elever och sätta sig in i barnens/elevernas värld och arbeta kring deras intresseområden. Ändå tror vi att ett besök tillsammans med barn/elever kan bli givande för alla parter då exempelvis lärarna kan få med sig tips som kan användas på förskola/skola. Vi tror även att lärarna kan hämta inspiration från deras tema- lådor och pärmar för att skapa egna lådor för att använda ute i verksamheten.

De flesta övningar och aktiviteter anser vi vara givande för de barn/elever som föredrar att arbeta i par/grupp då vi själva märkte att ett samarbete ledde till en god problemlösningsförmåga. Detta säger inte att uppgifterna måste lösas i grupp utan går lika bra att lösa enskilt. Personalen använde sig av att dramatisera vissa teman bland annat rymden som vi vid detta tillfälle fick ta del av, teatern innehöll mycket fakta men genom dramatiseringen förstärktes intrycken. Även där fick eleverna vara delaktiga genom att personalen förde en dialog med de under tiden, här märkte vi hur viktigt det var att ha den teoretiska kunskapen för att kunna besvara elevernas frågor. Efter detta fick eleverna gå vidare till ett ”rymdrum” där det fanns bra och konkreta förklaringar på bland annat de olika planeternas storlek i jämförelses med solens, planeternas avstånd till solen samt vilken som snurrar snabbast/långsammast.

Balthazar överlag är utformat för att använda alla sina sinnen vilket vi tror även är bra för att främja alla de olika lärstilarna. En nackdel som vi uppmärksammade under besöket är att det är många olika aktiviteter igång samtidigt vilket vi tror kan vara ett störningsmoment för de elever som har svårt med koncentrationsförmågan. Pedagogerna på Balthazar förklarar att vissa elever som verkar stökiga i klassrummet blir raka motsatsen under besöket då miljön är inspirerande och tilltalande. Vi tycker att det även handlar om Deweys teori ”Learning by doing” då barn/elever får använda sig av hela kroppen och det blir en upplevelse i sig. Under vår vistelse var det en särskoleklass på besök, vi tyckte att det för dessa elever var väldigt bra att få uppleva med kroppen då det blev mer konkret för dem.

Balthazar hade för tillfället en matematikhörna i vilken vi såg mycket teknik då det handlade mycket om att pussla ihop och problemlösningar med tekniska inslag. Tekniken fanns överlag i allting men för att genomföra aktiviteterna krävdes det även en viss teknik av eleverna. Naturvetenskap vi kunde se under besöket var exempelvis rymden, hjärtat, sinnena, ljudvågor och elektricitet.

Vi har inte mycket att vara kritiska till efter vårt besök då det var mer inspirerande. En nackdel vi kan se är att det var väldigt stressigt för klasserna då de verkade ha ett pressat schema och tider att passa, kanske en heldag hade varit bättre?

Flyta/ Sjunka i Skolan

Tänkte jag skulle lägga ut hur det gick för mig med mitt flyta/ sjunka genomförande på skolan. Eleverna hade goda förkunskaper inom ämnet vilket jag märkte både vid intervjun och innan genomförandet när vi hade ett samtal utifrån catoonen. Cartoonen främjade till samtal precis som Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner- Godèe (2008) beskriver. Diskussionerna startade spontant och det bara bubblade ur eleverna. De kom självmant in på båtar och att de kunde flyta fast att de är tunga vilket i sin tur ledde vidare mot samtal om olika material. Eleverna förstod att om det var hål i något skulle det sjunka då det kom in vatten. De benämnde inte att det berodde på att saken blev tyngre. Detta är dock något de visar att de uppfattat senare i utvärderingen. När leran lades till sa en pojke enkelt, det har jag gjort förut, det måste se ut som en båt, det var dock inte han som först klarade uppdraget. Eleverna inspirerades av varandra och kom därigenom fram till hur leran behövde formas. Efter ett tag började de lasta båtar med lerkulor för att se vad som hände. Några förstod att den skulle sjunka medan en annan inte trodde att den skulle sjunka utan att det handlade om plats.

Avslutande citat: Man tror att vatten är lätt men när man simmar i det håller det upp nästan hela människan!

Inspiration!

När jag kom tillbaka till förskolan där jag genomförde mitt experiment flyta/sjunka för att utvärdera aktiviteten med barnen så hade experimentet lett till att barnen själva ville försöka konstruera en båt som kunde flyta. De hade plockat isär en elvisp och tagit delar därifrån. De hade kommit fram till att båten fick inte ha några hål, de fick de tejpa igen, och det var bra om den var platt och inte för hög för då välter den. De byggde även en motor till båten, men då blev den för tung. De tyckte att båten behövde en "svängare" och broms så de skulle gå till deras "mekarhörna" och fortsätta bygget! Jag tycker att det är så kul att de blev inspirerade av vår aktivitet och få ta del av deras tankar och funderingar kring fenomenet. Jag häpnas över hur mycket barn på förskolan kan och hur de tänker i ett teknikperspektiv när de konstruerar nya saker. I morgon ska vår grupp besöka Balthazar och då hoppas jag på mycket inspiration som vi kan arbeta med barnen och eleverna i skolan och eftersom jag aldrig varit där så ser jag fram emot besöket!

Fundering

Under en föreläsning (muntligkommunikation, 100315) berättade Sunhede att det i Danmark finns dammar som när vattnet dunstar ifrån vi får salt. Är det så man gör salt? Eller vad kommer saltet ifrån? Är det fabriks framtaget? Eller fungerar det som Sunhede (muntligkommunikation, 100315)sa? Går det framställa så mycket salt på detta sätt?

Flyta/ Sjunka Förskolan

I dag har jag genomfört min aktivitet i förskolan. I aktiviteten deltog 3 barn 1 svensk och 2 med ursprung från andra länder. När jag frågade barnen hur det kommer sig att vissa saker flyter/ sjunker svarade de:
-Stenar tror jag att de sjunker ner i vattnet för att de är så tunga och vattnet också är tungt.
– Jo småstenar sjunker. Pinnar sjunker inte för de är inte så tunga och om de är små.
– Jag tror att om man kastar sådana där ekollon i vatten tror jag att de sjunker för de är så tunga.
Jag utgick även här utifrån catoonen och berättade om andra barns hypoteser. Barnen fick testa olika saker och se vilka som flöt/ sjunk. Det blev en liten "krock" med språket då det var svårt med begreppen tung/ lätt i förhållande till flyta/ sjunka. Barnen hade roligt och tyckte att det var intressant, det var dock ingen som fick någon riktigt aha upplevelse. Jag var väldigt fundersam över om jag skulle lägga till leran eller då de inte hade greppat det första målet men valde dock att lägga till denna. Jag är ännu väldigt konfundersam över om det var bra eller dåligt?

Aktivitet flyta/sjunka

Nu har jag genomfört min aktivitet flyta/sjunka i både förskolan och skolan. I förskolan så började jag med att återigen fråga barnen vad de tror flyter eller sjunker och varför de har dessa tankar. De sa då att lätta föremål flyter och tunga föremål sjunker precis som vid intervjuen. Vi diskuterade om varför de trodde det var så och sedan testade vi olika föremål och de fick förklara hur de tänker. Barnen fick även en lerklump var att släppa ner i vattnet och eftersom den sjönk så ville jag utmana barnen att försöka få den att flyta. Ett barn svarade att "då måste man platta till den" och då kände jag att den hade förstått att det kunde ha med formen att göra om ett föremål flyter eller sjunker. Detta barn lyckades med att få sin lerklump att flyta och var mycket stolt av resultatet! Walpole (1988) skriver att genom att själv utföra experiment så kan man förstå vattnets häpnadsväckande egenskaper och jag anser att barn lär sig bäst genom att själva få utforska och upptäcka.

I skolan så började jag med att visa eleverna vår cartoon och vi samtalade om de påståenden som stod där. Sedan fick eleverna testa om stenar, kork eller papper flöt eller sjönk. Vi testade även om det har någon betydelse om papprets form för om det ska flyta och detta fick vi insikt i då ett ihoptryckt papper sjönk, medans ett plant papper flöt. Eleverna trodde det berodde på att det kom in mer vatten som gjorde pappret tyngre vid det ihoptryckta pappret. Slutligen fick eleverna varsin lerklump som de skulle kunna få flytande på vattnet och genast började de ändra formen på leran. Ganska snabbt lyckades två elever få sin lera att flyta, men de övriga två fick kämpa längre. De hade en teori om att eftersom det hade gått hål i deras lera så var den inte tät och då kunde den inte flyta och när de försökte lappa ihop den med mer lera så blev den tyngre och flöt inte. De pratade om att båtar med hål i kunde inte flyta och det fick inte vara för tunga föremål. Till sist fick de sina lerklumpar flytande och en elev lade en liten sten i sin "lerbåt" och den flöt fortfarande! Detta var en spännande upptäckt och eleven förklarade att "båten lyfter stenen" och det tycker jag är en bra slutsats. Jag tycker att eleverna fick en förståelse för att material och form har betydelse för om saker flyter eller sjunker och det är kul att se hur entusiastiska de är när de får testa själva. Wickman och Persson (2009) skriver att "det är eleverna som ska lära sig, inte läraren som ska lära ut" och det håller jag med om och för att eleverna ska få en förståelse så måste de pröva själva. Ginner och Mattsson (1996) menar att teknik i stor utsträckning handlar om problemlösning och genom att jag lät eleverna själva få konstruera sina lerklumpar så anser jag att de får in ett teknikperspektiven.

Jag tycker att både jag och eleverna fick lärdom i varför olika föremål flyter eller sjunker och det ska bli intressant att få höra deras tankar vid nästa utvärdering.

Referenser:
Ginner, T. & Mattsson, G. (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Wickman, P-O. & Persson, H. (2009). Naturvetenskap och naturorienterade ämnen i grundskolan - en ämnesdidaktisk vägledning. Stockholm:Liber
Walpole, B. (1988). Kul att kunna om vatten. Solna:Teknografiska institutet AB.