Sammanfattning av fenomenet flyta/sjunka

Liv i vatten
Vi har kopplat liv till olika vattenlevande djur och har det som övergripande tema i vårt arbete. Materia är vatten (i detta fall trycket i vatten) och djurens föda som vi även kopplar till energi och teknik då djuren har olika tekniker för att ta sig till födan. Orsaken till att vattenlevande djur kan hålla sig flytande i vatten beror på många olika saker. Vi har gjort ett urval av olika djur som alla har skilda egenskaper för att kunna hålla sig flytande.

Vatten har unika egenskaper för att liv ska kunna utvecklas. En viktig egenskap för livet på jorden är att vatten är tyngst vid 4 grader vilket bidrar till att sjöar och hav inte kan bottenfrysa. Det vatten som kyls ner till 4 grader finns närmast botten och på grund av dess temperatur kan det inte frysa. Is är lättare än vatten och lägger sig därför ovanpå. Därav kan vattenlevande djur överleva kalla vintrar.


Densitet
Densitet är en avgörande faktor för att något ska kunna flyta eller sjunka i vätska. Genom att man tar massan delat med volymen får man fram ett ämnes täthet. Ju tätare atomerna är packade desto större blir föremålet densitet. Om ett föremål ska kunna flyta måste det ha lägre densitet än vatten. En sten flyter exempelvis inte eftersom densiteten är högre än vattnets. Däremot kan ett annat föremål av samma storlek men annat material flyta eftersom det då inte är lika sammanpackat som en sten. Föremålet väger då mindre än stenen även om storleken är densamma. Man kan säga att stenen är för liten för sin tyngd och därför sjunker. Därmed inte sagt att tunga saker inte kan flyta. Med viss teknik kan man få föremål som vanligtvis har högre densitet än vatten att flyta genom att ändra formen. För att ta ett konkret exempel så kan man titta på båtar. De är ofta gjorda av järn som är ett material med hög densitet. Båten kan dock flyta eftersom den är konstruerad på ett sätt som gör att den innehåller mycket luft i skrovet. Luft har lägre densitet än vatten vilket gör att båten klarar av att tränga undan lika mycket vatten som den väger. Med hjälp av Arkimedes princip kan man alltså bygga båtar.

Arkimedes princip
Den grekiske fysikern Arkimedes (ca 287 f.Kr - 221 f.Kr) var den som upptäckte att ett föremål som sänks ned i en vätska påverkas av en lyftkraft, som är lika stor som tyngden av den undanträngda vätskemängden. Om föremålet tränger undan lika mycket vatten som sin egen vikt blir lyftkraften så stor att den bär upp föremålets tyngd. Alla saker som ligger och flyter tränger alltså undan lika många kilo vatten som sin vikt. Trycket från vattnet är då lika stort som kraften från det som flyter. Exempelvis en stor båt kan alltså flyta eftersom den tränger undan lika mycket vatten som sin egen vikt. Lyftkraften som båten får från vattnet som den sänks ner i är alltså lika stor som det undanträngda vattnets tyngd.

Tryck
Valar och andra havsdjur är konstruerade på ett helt annat sätt än vi människor. Valar är extremt duktiga dykare. De simmar rutinmässigt ned på flera hundra meters djup, kaskelottvalar kan till och med dyka ner på mer än tusen meters djupt. Det är enastående prestationer som människan inte kommer i närheten av att klara utan att ta hjälp av tekniska hjälpmedel. Valarna klarar av att lagra stora mängder syre i såväl blod som muskler. I detta tillstånd kan syret inte ge upphov till några gasbubblor och därför löper djuren ingen risk att få dykarsjuka och därmed skadas. Vi människor kan inte lagra så mycket syre i våra kroppar utan behöver då teknisk utrustning för att dyka på större djup. Trycket under vattenytan orsakas av vattnet som finns ovanför. Ju djupare ner i vattnet man kommer desto större blir alltså trycket. Djuphavsfiskar som normalt lever på mer än 100 meters djup kan dö direkt om de tas upp till vattenytan då trycket utanför minskar vilket kan leda till att simblåsan kan explodera.

Friktion
Gemensamt för benfiskar, hajar och valar är att alla har en strömlinjeformad kropp. Formen på kroppen gör att friktionen i vattnet minskar. Friktion är en slags bromsande kraft som bildas av att olika föremåls ojämnheter griper in i varandra, en kraft som gör motstånd mot rörelsen. Utan friktion skulle vi ha svårt att leva då vi inte skulle kunna ta ett steg utan att halka. Föremål som tar sig fram i vatten utsätts för bromsande krafter. Hur stor krafterna blir beror på föremålets yta och form, men även dess tyngd, ju tyngre föremålet är desto hårdare griper ojämnheterna in i varandra. Materialet är också av betydelse, vilka material som glider mot varandra.

Naturen har också sett till att många vattendjur som exempelvis delfiner är släta och strömlinjeformade för att minska friktionen, för att de lättare ska kunna glida fram i vattnet och att vattenmotståndet ska vara minimalt. Delfinens skinn är glatt och ofta fuktigt av slem som gör kroppen hal. Den har inga utskjutande delar på kroppen förutom bröstfenorna som hjälper till med styrningen. Delfiner är helt anpassade till ett liv i havet och skelettet är inte lika starkt som hos landlevande däggdjur eftersom vattnet bär upp mycket av deras tyngd. Bröstkorgen kan tryckas ihop och är inte fast som på oss människor för att delfinen ska klara vattentrycket då den dyker. Vore bröstkorgen fast skulle den knäckas av vattentrycket. Delfiner andas genom blåshålet som öppnas då den når vattenytan. Trots att delfiner andas luft precis som vi människor så klarar den inte att vara på land någon längre tid.

Simmare använder dräkter som hjälper till att minska motståndet i vattnet och som ökar lyftkraften genom att luft fångas in i dräkten. Dräkterna är gjorda av vattenavvisade material som stöter bort vattnet och på så sätt minskar vattenmotståndet. Detta för att simmarna ska kunna simma snabbare och spara energi. Dräkterna är även trånga och då trycks simmarens kropp ihop som medför att simmaren hamnar i ett läge med lägre vattenmotstånd.

Sett ur ett historiskt perspektiv började människan transportera sig på vatten med hjälp av urholkade stockar och tog hjälp av vattnets glidfunktion för att spara energi och minska friktionen. Båtarnas teknik och konstruktion har utvecklats och anpassats efter människans ökande behov och utveckling. Idag finns en mängd olika lastfartyg som hjälper människan att frakta varor världen över.

Vattenlevande djur

Maneter
Maneter består till stor del av vatten vilket gör att de nästan har samma densitet som vatten. Detta gör att maneten kan hålla sig flytande men de kan även ta sig fram genom att simma. Runt kanten på manetens kropp sitter det en krans av muskelceller som kan dras ihop . Med pulserande rörelser pressas vattnet ut ur kroppen och skjuter maneten framåt (även om rörelserna är väldigt svaga). Maneter simmar oftast uppåt men när den slutar simma så sjunker den ner igen. Runt maneterna sitter det tentakler som är fulla med nässelceller som de använder för att fånga födan med. Öronmaneten äter exempelvis små planktondjur som räkor, kräftdjur och ibland även fisk genom att de fastnar på nässelcellerna.

Musslor
Musslor som är ett bottendjur har högre densitet än vatten därav anledningen varför den lever på sjö/havsbotten. Hos exempelvis Blåmusslan, vars skal består av två skalhalvor som skimrar i en blåaktig färg, är skalet strömlinjeformat för att vatten lätt ska flyta förbi och skalet är även förtjockat för att bättre tåla kraftiga vågor. Skalet kan Blåmusslan stänga med hjälp av muskler, så kallade slutmuskler, när faror hotar och för att skydda sig mot uttorkning men skalet kan öppnas igen med hjälp av ett slags låsband, så kallat ligament. För att musslorna inte ska förflyttas ofrivilligt så limmar de fast sig på hårda föremål med hjälp av byssustrådar. Dessa utsöndras från en speciell körtel och är uppbyggda av protein. Vill musslan däremot självmant flytta på sig klipper den av trådarna och gör sedan nya. På grund av att musslor oftast sitter fast på botten eller på stenar låter de vattnet föra med sig födan och filtrerar sedan ut ätbara partiklar. Vattnet sugs in i kroppen genom ett rör och filtrerar sedan ut födan och tar också upp syret i vattnet.

Benfiskar
Gädda och abborre är uppbyggda av ett hårt skelett av ben därav namnet benfiskar. Fiskarnas föda består av olika saker som till exempel alger eller andra fiskar. Eftersom fiskar är beroende av att kunna simma för att ta sig till födan använder de sig av sina fenor. För att fiskarna ska kunna reglera flytkraften är de även utrustade med en simblåsa som hjälper fisken att hålla så lik densitet som vattnet som möjligt. Simblåsan är ett mjukväggigt hålrum i fisken som innehåller gas. Detta hålrum har lägre densitet än vattnet. När fisken simmar uppåt i vattnet minskar trycket i vattnet runt fisken och simblåsan expanderar. Till följd av att simblåsans väggar sträcks ut så blir stjärten på fisken väldigt lätt och vill flyta uppåt. För att fisken ska få tillbaka en normal balans startar en reflex hos simblåsan som gör att gasen i blåsan minskar så simblåsan återgår till normalt läge och fisken återfår sin neutrala flytförmåga i vattnet. När fisken istället simmar nedåt ökar trycket runt fisken och simblåsan minskar sin volym. I och med att simblåsan minskar så ökar fiskens medeldensitet och den tenderar att sjunka mot botten. För att återfå sin neutrala flytförmåga startar nu reflexen i simblåsan som gör att gas vidgar simblåsan till normalt ursprungsläge. Simblåsan och gasens funktion blir att hjälpa fisken att behålla sin flytkraft utan att den behöver anstränga sig något nämnvärt.

Hajar
Det finns fiskar vars kropp till stor del består av brosk istället för ben. Dessa kallas broskfiskar varav hajar tillhör denna grupp. Precis som hos benfiskar är hajen beroende av att simma och använder sig av sina fenor. Hajen har ingen simblåsa som kan reglera deras flytkraft utan är istället utrustade med en oljefylld lever. Oljan i levern har lägre densitet än vattnet vilket hjälper hajen att hålla sig flytande. Även om hajar har denna oljefyllda lever så sjunker många av dem om de slutar simma då oljan bara kompenserar en liten del av hajens flytförmåga. Hajens skelett är starkt, lätt och elastiskt vilket kräver mindre energi för att flytta kroppen. Detta är en fördel eftersom många hajar är rovdjur och deras föda huvudsakligen består av annan fisk. Den måste då kunna simma snabbt för att fånga sitt byte.

Valar
Till skillnad från hajar och benfiskar finns det andra vattenlevande djur som till exempel valar vars kropp till stor del består av späck. Späcket hjälper valen att hålla sig flytande. Hos valar är det deras späck och den luft de har i sina lungor som hjälper dem att hålla sig flytande. Gråvalar exempelvis dyker ner ca 90 meter och skopar upp slam från botten och filtrerar sedan ut djuren som lever i slammet. När den kommer upp till ytan silar den bort vattnet och dyker ned igen.

Fotosyntes
I vattnet finns det växter och alger som skapar skydd för fiskarna. Växter arbetar tillsammans med solljuset för att skapa fotosyntes vilket är en kemisk reaktion. Växterna tar upp koldioxid (mat till sig själva) som fiskar andas ut och skapar nytt syre som fiskarna andas in. Om solen skulle sluta lysa skulle det bli syrebrist och livet i vattnet skulle dö. När träd växer pågår fotosyntesen i bladen. Trädet tillverkar då själv de ämnen det behöver för att överleva. För att fotosyntesen ska fungera kräver växten energi från solen, vatten och koldioxid från luften. Det som blir över släpps ut i luften som syre som vi människor behöver. Likadant fungerar det i vår kropp. Kroppen gör om maten vi äter till bränsle och byggnadsmaterial i våra kroppar. Detsamma gäller för kossan som äter gräs vilket bidrar till att den växer, gräset görs om till mjölk som vi människor behöver. Med hjälp av fotosyntesen bildas ett kretslopp som ger allt levande energi och föda.


Ämnesdidaktiken Flyta/ Sjunka
När undervisningen planerades utgick vi från de ämnesdidaktiska frågorna Vad och hur, vad vi anser eleverna ska lära sig och hur detta ska undervisas samt varför (Wickman och Persson, 2009). I förskolan ska barnen få en förståelse för att lätta saker flyter och tunga saker sjunker, även att formen påverkar samt att de utvecklar en viss förståelse för enkla naturvetenskapliga fenomen. Detta görs genom att barnen funderar över varför en del saker kan flyta/sjunka och därefter testar olika föremål genom att släppa ner de i vatten för att se vad som händer. Efter detta ska de få en lerklump att flyta, kan man relatera detta till båtar? I skolan ska eleverna få en förståelse för att form och vikt kan påverka fenomenet. De ska även få en förståelse för att föremåls densitet är avgörande för om det sjunker eller flyter. Detta för att lära sig utforska och arbeta självständigt och tillsammans med andra samt befästa en vana att på egen hand formulera ståndpunkter grundade på såväl kunskaper som förnuftsmässiga och etiska överväganden, men även för att tillägna sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden för att bilda sig och få beredskap för livet. Detta görs genom att utgå från en Concept cartoon och fundera över olika påståenden. Eleverna ska därefter testa de olika påståendena, vilka stämde? Efter detta får eleverna fundera över hur de ska få en lerklump att flyta, kan man relatera detta till båtar? De ska även få lägga andra föremål på den formade leran och se om den flyter eller sjunker.

Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner-Godée (2009) menar att man genom ett undersökande arbetssätt möjliggör en naturvetenskaplig utforskande kultur. Författarna belyser även materialets betydelse för att främja till ett undersökande. Ginner och Mattsson (2003) framhäver vikten av att som lärare lyssna och iaktta på ett positivt sätt för att få en uppfattning om elevernas föreställningar men även för att eleven måste förstå att hon/han inte lär av läraren utan faktiskt lär själv. Elfström et al. (2009) menar även att barnen/eleverna ska äga frågan och att läraren bör ha ett pedagogiskt förhållningssätt och lyssna på deras teorier och frågor vilket vi tror bidrar till att barn/elever förstår att de faktiskt lär själva. I samtycke med Garbett (2003) och Elfström et al. (2009) anser vi att lärarens kunskap inom ämnet är fruktansvärt viktig då okunskap kan leda till missvisande fakta som kan följa eleverna under hela deras skolgång. Desto bättre kunskap läraren har om ämnet desto mer anser vi det ökar deras självförtroende samt förmåga att undervisa. Vi anser dock att det är nödvändigt att integrera innehållet med pedagogik och didaktik.

Referenser:
Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. & Wehner- Godée, C. (2009). Barn och naturvetenskap- upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber

Garbett, D. (2003). Science Education in Early Childhood Teacher Education:
Putting Forward a Case to Enhance Student Teachers’ Confidence and Competence. Artikel

Ginner, T. & Mattsson, G. (2003). Tekniken i skolan. Lund: Studentlitteratur

Wickman, P-O. & Persson, H. (2009). Naturvetenskap och naturorienterade ämnen i grundskolan- en ämne didaktisk vägledning. Stockholm: Liber

Seminarie 3/5 - Arbetsplaner

Seminarium 3/5 Arbetsplaner
Då vi alla kommer från Mariestad kommun har vi alla fått ta del av deras arbetsplan, som nu är PODB (personlig omdömesdatabas). PODB är ett dokument som ersatt tidigare arbetsplaner där mål från styrdokumenten brutits ner till konkreta uppnåendemål. I detta finns samtliga årskurser uppnåendemål tydligt uppradade så att de lätt kan följas och utvärderas. Vid en jämförelse med de tidigare arbetsplanerna ser vi en markant skillnad då även metod för att uppnå målen beskrivs. I PODB finns inte detta, vilket kan innebära både för- och nackdelar. Å ena sidan ger det läraren en trygghet men kan också begränsa.Under seminariet har vi tittat närmre på målen för år ett. Genom vår analys av de olika målen kan vi se att de konkreta målen också inrymmer tillfällen att uppnå andra mål ur styrdokumenten, beroende på metodval.När vi granskat PODB i jämförelse med styrdokumenten kan vi se dessa två Läroplansmål som övergripande för samtliga naturvetenskapliga ämnen:”Skolan ska sträva efter att varje elev tillägnar sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för livet”(Lpo94, s.9) ”Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola känner till och förstår grundläggande begrepp och sammanhang inom de naturvetenskapliga, tekniska, samhällsvetenskapliga och humanistiska kunskapsområdena” (Lpo94, s 10)”Platsen och materialet ger oss alla en möjlighet att starta i det konkreta istället för det abstrakta. Det man upplever med hela kroppen kan då ge mening åt det var och en ser och tänker.” (Elfström mfl., 2008, s.45). Generellt kan vi därför se fördelar med att arbeta med undersökande experiment så att eleverna får en konkret upplevelse. Andersson (2008) skriver också att elever som experimenterat mycket i tidiga årskurser har bättre förutsättningar att förstå modeller och andra undervisningsstrategier i senare årskurser.Utifrån de mål vi arbetat med kan vi se att det finns många möjligheter att arbeta med olika teman som utgångspunkt där eleverna ges tillfälle till måluppfyllelse inom många olika ämnen. Vi ser en fördel med att arbeta ämnesintegrerat då eleverna ges tillfälle till en djupare förståelse och en helhetssyn. En tanke vi diskuterat är att vi ofta får höra att ”det är så ont om tid”; Hur skulle det se ut om vi arbetade mer temainriktat?

Referenser
Andersson, B. (2008). Grundskolans naturvetenskap - helhetssyn, innehåll och. Lund: Studentlitteratur.
Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. och Wehner- Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber.
Skolverket (2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Stockholm: Fritzes.
Utbildningsdepartementet. (2008). Grundskolan, kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes.

Studiebesök på Balthazar

Vi tyckte att besöket var väldigt givande då vi kände att det fanns mycket som vi kunde ta med oss som blivande lärare. Vi tror även att det kan vara bra ha studiebesök för enbart lärare för att kunna få pedagogisk vägledning vilket vi tycker verkar svårt tillsammans med barn-/elevgruppen. Under detta besök fick vi just lite tips på vad som man som lärare bör tänka på som att till exempel göra sig intressant för sina elever och sätta sig in i barnens/elevernas värld och arbeta kring deras intresseområden. Ändå tror vi att ett besök tillsammans med barn/elever kan bli givande för alla parter då exempelvis lärarna kan få med sig tips som kan användas på förskola/skola. Vi tror även att lärarna kan hämta inspiration från deras tema- lådor och pärmar för att skapa egna lådor för att använda ute i verksamheten.

De flesta övningar och aktiviteter anser vi vara givande för de barn/elever som föredrar att arbeta i par/grupp då vi själva märkte att ett samarbete ledde till en god problemlösningsförmåga. Detta säger inte att uppgifterna måste lösas i grupp utan går lika bra att lösa enskilt. Personalen använde sig av att dramatisera vissa teman bland annat rymden som vi vid detta tillfälle fick ta del av, teatern innehöll mycket fakta men genom dramatiseringen förstärktes intrycken. Även där fick eleverna vara delaktiga genom att personalen förde en dialog med de under tiden, här märkte vi hur viktigt det var att ha den teoretiska kunskapen för att kunna besvara elevernas frågor. Efter detta fick eleverna gå vidare till ett ”rymdrum” där det fanns bra och konkreta förklaringar på bland annat de olika planeternas storlek i jämförelses med solens, planeternas avstånd till solen samt vilken som snurrar snabbast/långsammast.

Balthazar överlag är utformat för att använda alla sina sinnen vilket vi tror även är bra för att främja alla de olika lärstilarna. En nackdel som vi uppmärksammade under besöket är att det är många olika aktiviteter igång samtidigt vilket vi tror kan vara ett störningsmoment för de elever som har svårt med koncentrationsförmågan. Pedagogerna på Balthazar förklarar att vissa elever som verkar stökiga i klassrummet blir raka motsatsen under besöket då miljön är inspirerande och tilltalande. Vi tycker att det även handlar om Deweys teori ”Learning by doing” då barn/elever får använda sig av hela kroppen och det blir en upplevelse i sig. Under vår vistelse var det en särskoleklass på besök, vi tyckte att det för dessa elever var väldigt bra att få uppleva med kroppen då det blev mer konkret för dem.

Balthazar hade för tillfället en matematikhörna i vilken vi såg mycket teknik då det handlade mycket om att pussla ihop och problemlösningar med tekniska inslag. Tekniken fanns överlag i allting men för att genomföra aktiviteterna krävdes det även en viss teknik av eleverna. Naturvetenskap vi kunde se under besöket var exempelvis rymden, hjärtat, sinnena, ljudvågor och elektricitet.

Vi har inte mycket att vara kritiska till efter vårt besök då det var mer inspirerande. En nackdel vi kan se är att det var väldigt stressigt för klasserna då de verkade ha ett pressat schema och tider att passa, kanske en heldag hade varit bättre?

Inför handledning 25/3

Vi undrar över hur redovisningen ska gå till. Ska vi redovisa ett lärandetillfälle som en av oss genomfört eller mer övergripande hur vi ex. planerat för skolan/förskolan? Ska vi välja antingen förskola eller skola?

Lärandetillfälle i förskolan

Detta är vår lektionsplanering för förskolan då barn i åldrarna 4-6år kommer få arbeta med fenomenet flyta/sjunka.

Mål
Övergripande – Utifrån Lpfö-98 skall förskolan sträva efter att alla barn
Utvecklar förståelse för enkla naturvetenskapliga fenomen.
Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker.

Konkreta
Barnen skall få en förståelse för att lätta saker flyter och tunga saker sjunker och att även formen påverkar.
Barnen ska få en förståelse för hur modellera ska formas för att flyta.

Material
Vattenbunke, olika föremål beroende på vad barnen hämtar på avdelningen, eventuellt eget material, modellera.

Genomförande
Vi samlar barnen för att låta de få fundera över varför en del saker kan flyta och sjunka. De ska därefter få testa olika föremål genom att släppa ner det i vattenbunken och se om de flyter eller sjunker. Stämde resultatet med det de trodde innan? Efter det får barnen testa med lera och se vad som händer, kan vi få den att flyta? Kommer då in på båtars konstruktion.

Utvärdering kommer att ske direkt efter lärande tillfället:
Måluppfyllelse - Klarade barnen av att testa olika föremål och ”se” om de flöt eller sjönk? Förstod barnen varför en del föremål flöt/sjönk? (tungt/lätt)

Aktivitetens relevans – Var aktiviteten relevant för barngruppen? Passade aktiviteten barnens förkunskaper?

Pedagogiska ledarskapet – Var jag tydlig i mina instruktioner? Blev det som jag hade tänkt mig? Behövs det ändringar, vad i sådana fall?

Vi kommer även att göra en utvärdering av aktiviteten ca två veckor efter lärandetillfället genom ett samtal som genomförs med barnen kring fenomenet.

Lärandetillfälle i skolan

Detta är vår lektionsplanering för skolan då eleverna i årskurs 1-2 kommer få arbeta med fenomenet flyta/sjunka.

Mål
Övergripande – Utifrån Lpo 94 ska skolan sträva efter att varje elev/barn
Lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra,
Befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade på såväl kunskaper som förnuftsmässiga och etiska övervägande,
Tillägna sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för livet

Utifrån kursplanen i Teknik (00/07)
Kunna med handledning planera och utföra enklare konstruktioner

Utifrån kursplanen i Naturvetenskap (00/07)
Kunna utföra enkla systematiska observationer och experiment samt jämföra sina förutsägelser med resultatet
Ha inblick i olika sätt att göra naturen begriplig.

Konkreta mål
Eleverna skall få en förståelse för att modelleran både kan flyta och sjunka och att form och vikt kan påverka.
Eleverna ska få en förståelse för att föremåls densitet (det innehåller luft) är avgörande för om det sjunker eller flyter.

Material
Modellera, bunke, vatten, kork, sten och papper.

Intervjuer
Vår frågeställning vid intervjuerna är varför flyter/sjunker vissa föremål i vatten? Innan genomförandet av lärandetillfället genomförs en intervju med några elever för att få en förståelse för vilka förkunskaper eleverna har om fenomenet flyta/sjunka samt för att kunna sammanställa en Concept Cartoon kring elevernas föreställningar.

Genomförande
Vi samlar eleverna och inleder med att visa cartoonen och de får fundera över påståenden. Innan vi börjar med att testa om sten och kork sjunker eller flyter får de göra hypoteser kring detta. För att påvisa att även lätta saker kan sjunka får de även testa med ett lätt papper och se vad som händer. Där efter får eleverna prova att släppa ner en klump modellera i vattenbunken och se om den flyter eller sjunker. Eleverna får fundera över hur de kan göra för att få leran att flyta och får testa att forma den på olika sätt, här kommer ett teknikperspektiv in. Tar upp till diskussion hur exempelvis tunga båtar kan flyta. De ska även få lägga andra föremål på den formade leran och se om den flyter eller sjunker.

Utvärdering som sker direkt efter lärandetillfället:
Måluppfyllelse – Fick alla elever en förståelse för hur modelleran kan flyta och sjunka? Hade form och vikt någon betydelse

Aktivitetens relevans – Var aktiviteten relevant för eleverna? Passade aktiviteten elevernas förkunskaper?

Pedagogiska ledarskapet – Var jag tydlig i mina instruktioner? Blev det som jag hade tänkt mig? Behövs det ändringar, vad i sådana fall?

Utvärdering två veckor efter lärandetillfället:
Sker med hjälp av vår färdigställda Concept Cartoons.

Handledning med Stellan

Handledningen med Stellan var mycket givande och vi fick bra förklarat för oss om olika djur som flyter och sjunker och anledningen till fenomenet. Det vi har tyckt varit svårt och som vi får olika svar varje gång vi rådfrågar någon av lärarna är om energin i flyta/sjunka. Vi har nu bestämt oss för att behandla friktion, som är en sorts energi, och då inriktar vi oss på friktionen i vatten och flytkraften.

Mål bedömning och utvärdering.

Idag har vi använt oss av Anna- Stinas mall för att utveckla våra mål i planeringen av vår aktivitet. Vi diskuterade mål och bedömningskriterier. Vi anser att det är oerhört viktigt att man i sitt arbetslag sitter ner och diskuterar olika mål och hur de tolkas för att vara ense om hur man vill arbeta med dessa, då de kan tolkas på väldigt olika sätt. Den formativa bedömningen anser vi verka väldigt bra både för att kunna stödja eleven och ge den rätt undervisning men även för att läraren ska kunna granska sig själv i undervisningen! En fundering som dök upp var i fall tekniken behöver genomsyras i både förskola och skola då vår aktivitet på förskolan går ut på att barnen ska få testa olika föremål/material och se i fall de flyter eller sjunker i vatten. Något vi kommer ta upp med Jörgen vid nästa handledning!
Nästa gång vi ska sätta oss och arbeta ska vi utveckla vår planering och mål ännu en gång!

"Undervisning, etik, samhälle" 2010-02-25
Utifrån Ginner (1996), Andersson (2008) och även Susannes föreläsning har vi idag diskuterat kring olika områden:

• Det blir tydligt att NO har många etiska beröringspunkter, vilket vi inte sett lika tydligt förut. Vi kan egentligen hitta etiska aspekter i vad vi än arbetar med, både när det gäller egna ställningstaganden och i handling. Vi känner också att det är viktigt att reflektera kring det etiska perspektivet i alla ämnen. Något som då också berördes var hur det etiska perspektivet kan skilja sig mellan olika människor beroende på deras normer och värderingar. Detta beroende bl.a på kultur.

• Genom att låta barnen/eleverna få uppleva och se sin del i kretslopp och påverkan på naturen har vi en önskan om att, i vår kommande yrkesroll, ge dem en förståelse för vad deras handlanden i vardagen får för konsekvenser för samhället och naturen. Hur skulle detta arbete kunna se ut?

• Sett till de olika perspektiven som Susanne Klaar (muntlig kommunikation; 2010-02-25) talade om; Naturvetenskap, Naturestetik och Naturetik, kan vi känna att de första två är mer automatiserade hos oss. Vi reflekterar mer spontant kring dessa ur ett lärandeperspektiv, vilket får oss att se vikten av att automatisera och synliggöra det etiska perspektivet hos oss själva både i reflektion och handling.

• Vi diskuterade också kring människors värde kontra djurens, vilket skapade många intressanta reflektioner; Vad har vi egentligen för rätt att döda djur? Beror det på syfte? Vad för slags djur? Är det t.ex. mer rätt att döda en snigel än en hund?

Detta är ett axplock från våra diskussioner idag. Etik är ett intressant ämne som skapar många diskussioner där vi, framförallt, får lära oss mycket om varandra. Vi får också utmana våra egna värderingar och ställningstaganden när de ställs mot andras, vilket vi tror är nyttigt.