Flyta/ Sjunka Förskolan

I dag har jag genomfört min aktivitet i förskolan. I aktiviteten deltog 3 barn 1 svensk och 2 med ursprung från andra länder. När jag frågade barnen hur det kommer sig att vissa saker flyter/ sjunker svarade de:
-Stenar tror jag att de sjunker ner i vattnet för att de är så tunga och vattnet också är tungt.
– Jo småstenar sjunker. Pinnar sjunker inte för de är inte så tunga och om de är små.
– Jag tror att om man kastar sådana där ekollon i vatten tror jag att de sjunker för de är så tunga.
Jag utgick även här utifrån catoonen och berättade om andra barns hypoteser. Barnen fick testa olika saker och se vilka som flöt/ sjunk. Det blev en liten "krock" med språket då det var svårt med begreppen tung/ lätt i förhållande till flyta/ sjunka. Barnen hade roligt och tyckte att det var intressant, det var dock ingen som fick någon riktigt aha upplevelse. Jag var väldigt fundersam över om jag skulle lägga till leran eller då de inte hade greppat det första målet men valde dock att lägga till denna. Jag är ännu väldigt konfundersam över om det var bra eller dåligt?

Aktivitet flyta/sjunka

Nu har jag genomfört min aktivitet flyta/sjunka i både förskolan och skolan. I förskolan så började jag med att återigen fråga barnen vad de tror flyter eller sjunker och varför de har dessa tankar. De sa då att lätta föremål flyter och tunga föremål sjunker precis som vid intervjuen. Vi diskuterade om varför de trodde det var så och sedan testade vi olika föremål och de fick förklara hur de tänker. Barnen fick även en lerklump var att släppa ner i vattnet och eftersom den sjönk så ville jag utmana barnen att försöka få den att flyta. Ett barn svarade att "då måste man platta till den" och då kände jag att den hade förstått att det kunde ha med formen att göra om ett föremål flyter eller sjunker. Detta barn lyckades med att få sin lerklump att flyta och var mycket stolt av resultatet! Walpole (1988) skriver att genom att själv utföra experiment så kan man förstå vattnets häpnadsväckande egenskaper och jag anser att barn lär sig bäst genom att själva få utforska och upptäcka.

I skolan så började jag med att visa eleverna vår cartoon och vi samtalade om de påståenden som stod där. Sedan fick eleverna testa om stenar, kork eller papper flöt eller sjönk. Vi testade även om det har någon betydelse om papprets form för om det ska flyta och detta fick vi insikt i då ett ihoptryckt papper sjönk, medans ett plant papper flöt. Eleverna trodde det berodde på att det kom in mer vatten som gjorde pappret tyngre vid det ihoptryckta pappret. Slutligen fick eleverna varsin lerklump som de skulle kunna få flytande på vattnet och genast började de ändra formen på leran. Ganska snabbt lyckades två elever få sin lera att flyta, men de övriga två fick kämpa längre. De hade en teori om att eftersom det hade gått hål i deras lera så var den inte tät och då kunde den inte flyta och när de försökte lappa ihop den med mer lera så blev den tyngre och flöt inte. De pratade om att båtar med hål i kunde inte flyta och det fick inte vara för tunga föremål. Till sist fick de sina lerklumpar flytande och en elev lade en liten sten i sin "lerbåt" och den flöt fortfarande! Detta var en spännande upptäckt och eleven förklarade att "båten lyfter stenen" och det tycker jag är en bra slutsats. Jag tycker att eleverna fick en förståelse för att material och form har betydelse för om saker flyter eller sjunker och det är kul att se hur entusiastiska de är när de får testa själva. Wickman och Persson (2009) skriver att "det är eleverna som ska lära sig, inte läraren som ska lära ut" och det håller jag med om och för att eleverna ska få en förståelse så måste de pröva själva. Ginner och Mattsson (1996) menar att teknik i stor utsträckning handlar om problemlösning och genom att jag lät eleverna själva få konstruera sina lerklumpar så anser jag att de får in ett teknikperspektiven.

Jag tycker att både jag och eleverna fick lärdom i varför olika föremål flyter eller sjunker och det ska bli intressant att få höra deras tankar vid nästa utvärdering.

Referenser:
Ginner, T. & Mattsson, G. (1996). Teknik i skolan. Lund: Studentlitteratur.
Wickman, P-O. & Persson, H. (2009). Naturvetenskap och naturorienterade ämnen i grundskolan - en ämnesdidaktisk vägledning. Stockholm:Liber
Walpole, B. (1988). Kul att kunna om vatten. Solna:Teknografiska institutet AB.

Lärandetillfälle i skolan 24/3

Vi tyckte att Concept cartoon var ett bra sätt att inleda en lektion på, det verkade sätta igång en tankeprocess hos eleverna. De behövde inte komma med något eget påstående utan istället resonera kring de redan färdiga påståenden som cartoonen innehöll.

I skolan hade vi valt ut föremål som eleverna fick experimentera med till skillnad från förskolan där barnen fick välja egna föremål att testa. Anledningen till att vi valde kork och sten som material var att vi ville synliggöra att materialet spelar roll för om ett föremål flyter eller sjunker. Detta gjorde att vi kom in naturligt på föremåls densitet utan att behöva nämna begreppet i sig, eleverna uttryckte det som att kork har luft i sig och det har inte sten. När vi i vår basgrupp planerade lektionen diskuterade vi mycket kring vad vi skulle välja för föremål och om de kanske skulle få välja egna föremål att testa. Nu i efterhand känner vi att vi valde rätt eftersom det gav möjlighet till fortsatta givande diskussioner. Enligt Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner-Godèe (2008) är Concept cartoons en bra utgångspunkt när man ska planera sin undervisning. Vi samtycker då den varit till hjälp vid val av föremål och tillvägagångssätt vid samtliga lärandetillfällen. Utifrån experimenten drog eleverna väldigt kloka slutsatser och det går att resonera med dem på en helt annan nivå än med barnen på förskolan. Vid intervjuerna tyckte vi att barn och elever verkade ha ungefär samma förförståelse kring fenomenet men märkte en markant skillnad vid våra genomföranden.

Referens
Elfström, I., Nilsson, B., Sterner, L. & Wehner-Godée, C. (2008). Barn och naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära. Stockholm: Liber

Inför handledning 25/3

Vi undrar över hur redovisningen ska gå till. Ska vi redovisa ett lärandetillfälle som en av oss genomfört eller mer övergripande hur vi ex. planerat för skolan/förskolan? Ska vi välja antingen förskola eller skola?

Genomförande av flyta/sjunka i förskolan

Idag har vi varit ute och genomfört våra planerade lärandetillfällen i förskolan. Eftersom genomförandet av våra aktiviteter gått till på liknande sätt väljer vi att göra ett gemensamt inlägg.

Till lärandetillfället i förskolan hade vi planerat att barnen skulle få pröva på olika föremål som flyter och sjunker i vatten för att få en förståelse för att lätta saker flyter och att tunga sjunker. Enligt Sjöberg (2005) är det viktigt att allt lärande måste börja där eleven befinner sig och att man som lärare måste bygga undervisningen på deras erfarenheter och kunskaper. Till en början hade vi i gruppen tänkt att det räckte med att barnen endast skulle få en förståelse för att tyngden spelar roll, men vi märkte vid intervjuerna att barnen hade en ganska klar uppfattning kring det. Vi ville därför utmana barnen i förskolan lite mer och lade därför till ytterligare ett moment som innebar att de skulle få forma lera så att den flöt för att påvisa att formen har betydelse för om något flyter/sjunker. Vi tänkte då att vi kunde prata med barnen om att exempelvis tunga båtar faktiskt kan flyta på grund av deras form.

Genomförande
Vi började med att samla barnen i en ring där vi återkopplade till tidigare intervju. Vi talade om för barnen att de först skulle få välja ut ett föremål som de trodde flöt i vatten. Barnen fick välja vilket föremål de ville på avdelningen. Efter det fick barnen samlas kring en stor balja fylld med vatten. Därefter fick barnen i tur och ordning berätta vad de hade valt för föremål för att sedan lägga det i vattnet och förklara vad de trodde resultatet berodde på. De fick sedan göra samma sak med föremål som de trodde skulle sjunka. Avslutningsvis fick barnen testa om en lerboll flöt eller sjönk. Enligt Alhrik (muntlig kommunikation 100208) är det viktigt att barnen på förskolan ges möjlighet till olika problemlösningar, eftersom det är betydelsefullt att barnen får tänka efter själva och inte bli för styrda av oss som pedagoger. Eftersom allas bollar sjönk (vilket var tanken) formulerade vi ett problem då vi undrade om man på något sätt kunde få dem att flyta. De fick sedan försöka forma leran på ett sätt som gjorde att den flöt.

Avslutande reflektioner
Redan vid introduktionen av aktiviteten märktes det att barnen var väldigt entusiastiska och ivriga över att få börja experimentera. Innan genomförandet var vi lite oroliga över om barnen skulle välja föremål som kan bli förstörda i vatten och hur vi skulle agera för att inte hämma deras upptäckarglädje. Detta inträffade vid ett av tillfällena och vi märkte då att barnen blev lite låsta till vad de skulle välja istället. Detta var något som vi bland annat samtalade kring efteråt i det lärande samtalet. Något som var väldigt positivt var att barnens val av föremål vid båda aktiviteterna möjliggjorde vad vi tror en djupare förståelse för att lätta saker flyter och tunga sjunker. En del av de föremål som var lätta och kunde flyta fyllde barnen med vatten, ibland på eget initiativ eller med hjälp av oss. Barnen fick då jämföra exempelvis en tom flaska med en vattenfylld flaska vilket bidrog till en mer konkret upplevelse. Detta ville vi även åstadkomma genom att de skulle forma ”båtar” av lerbollarna, vilket de flesta barnen hade svårt för. Vi kände då att vi fick leda in dem på båtar och dess form och slutligen visa dem hur de kunde göra. Nu i efterhand kan vi känna att det hade varit bättre med mindre barngrupper då vi båda hade sju barn per grupp. Det hade varit tillräckligt med tre-fyra barn och att vi då istället gjort aktiviteten vid fler tillfällen. Vi kände även att det kan ha blivit för många moment för dem under ett och samma tillfälle. Vi märkte också vid båda tillfällena att det egentligen var själva upplevelsen av vad som flöt och sjönk som barnen mest intresserade sig för. Trots att det inte blev riktigt som vi hade planerat känner vi att det blev lyckat eftersom barnen uppskattade det väldigt mycket och vi känner att kan fortsätta utvecklas i vårt pedagogiska ledarskap genom att reflektera över vad vi kunnat göra annorlunda och förbättra samt även synliggöra det som var positivt.

Referenser:
Sjoberg, S (2005). Naturvetenskap som allmänbildning - en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur.

Lärandetillfälle i förskolan

Detta är vår lektionsplanering för förskolan då barn i åldrarna 4-6år kommer få arbeta med fenomenet flyta/sjunka.

Mål
Övergripande – Utifrån Lpfö-98 skall förskolan sträva efter att alla barn
Utvecklar förståelse för enkla naturvetenskapliga fenomen.
Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker.

Konkreta
Barnen skall få en förståelse för att lätta saker flyter och tunga saker sjunker och att även formen påverkar.
Barnen ska få en förståelse för hur modellera ska formas för att flyta.

Material
Vattenbunke, olika föremål beroende på vad barnen hämtar på avdelningen, eventuellt eget material, modellera.

Genomförande
Vi samlar barnen för att låta de få fundera över varför en del saker kan flyta och sjunka. De ska därefter få testa olika föremål genom att släppa ner det i vattenbunken och se om de flyter eller sjunker. Stämde resultatet med det de trodde innan? Efter det får barnen testa med lera och se vad som händer, kan vi få den att flyta? Kommer då in på båtars konstruktion.

Utvärdering kommer att ske direkt efter lärande tillfället:
Måluppfyllelse - Klarade barnen av att testa olika föremål och ”se” om de flöt eller sjönk? Förstod barnen varför en del föremål flöt/sjönk? (tungt/lätt)

Aktivitetens relevans – Var aktiviteten relevant för barngruppen? Passade aktiviteten barnens förkunskaper?

Pedagogiska ledarskapet – Var jag tydlig i mina instruktioner? Blev det som jag hade tänkt mig? Behövs det ändringar, vad i sådana fall?

Vi kommer även att göra en utvärdering av aktiviteten ca två veckor efter lärandetillfället genom ett samtal som genomförs med barnen kring fenomenet.

Lärandetillfälle i skolan

Detta är vår lektionsplanering för skolan då eleverna i årskurs 1-2 kommer få arbeta med fenomenet flyta/sjunka.

Mål
Övergripande – Utifrån Lpo 94 ska skolan sträva efter att varje elev/barn
Lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra,
Befäster en vana att självständigt formulera ståndpunkter grundade på såväl kunskaper som förnuftsmässiga och etiska övervägande,
Tillägna sig goda kunskaper inom skolans ämnen och ämnesområden, för att bilda sig och få beredskap för livet

Utifrån kursplanen i Teknik (00/07)
Kunna med handledning planera och utföra enklare konstruktioner

Utifrån kursplanen i Naturvetenskap (00/07)
Kunna utföra enkla systematiska observationer och experiment samt jämföra sina förutsägelser med resultatet
Ha inblick i olika sätt att göra naturen begriplig.

Konkreta mål
Eleverna skall få en förståelse för att modelleran både kan flyta och sjunka och att form och vikt kan påverka.
Eleverna ska få en förståelse för att föremåls densitet (det innehåller luft) är avgörande för om det sjunker eller flyter.

Material
Modellera, bunke, vatten, kork, sten och papper.

Intervjuer
Vår frågeställning vid intervjuerna är varför flyter/sjunker vissa föremål i vatten? Innan genomförandet av lärandetillfället genomförs en intervju med några elever för att få en förståelse för vilka förkunskaper eleverna har om fenomenet flyta/sjunka samt för att kunna sammanställa en Concept Cartoon kring elevernas föreställningar.

Genomförande
Vi samlar eleverna och inleder med att visa cartoonen och de får fundera över påståenden. Innan vi börjar med att testa om sten och kork sjunker eller flyter får de göra hypoteser kring detta. För att påvisa att även lätta saker kan sjunka får de även testa med ett lätt papper och se vad som händer. Där efter får eleverna prova att släppa ner en klump modellera i vattenbunken och se om den flyter eller sjunker. Eleverna får fundera över hur de kan göra för att få leran att flyta och får testa att forma den på olika sätt, här kommer ett teknikperspektiv in. Tar upp till diskussion hur exempelvis tunga båtar kan flyta. De ska även få lägga andra föremål på den formade leran och se om den flyter eller sjunker.

Utvärdering som sker direkt efter lärandetillfället:
Måluppfyllelse – Fick alla elever en förståelse för hur modelleran kan flyta och sjunka? Hade form och vikt någon betydelse

Aktivitetens relevans – Var aktiviteten relevant för eleverna? Passade aktiviteten elevernas förkunskaper?

Pedagogiska ledarskapet – Var jag tydlig i mina instruktioner? Blev det som jag hade tänkt mig? Behövs det ändringar, vad i sådana fall?

Utvärdering två veckor efter lärandetillfället:
Sker med hjälp av vår färdigställda Concept Cartoons.