Handledning med Stellan

Handledningen med Stellan var mycket givande och vi fick bra förklarat för oss om olika djur som flyter och sjunker och anledningen till fenomenet. Det vi har tyckt varit svårt och som vi får olika svar varje gång vi rådfrågar någon av lärarna är om energin i flyta/sjunka. Vi har nu bestämt oss för att behandla friktion, som är en sorts energi, och då inriktar vi oss på friktionen i vatten och flytkraften.

Ny teknik bra eller dåligt?

I dag när jag satt och läste Bra matematik för alla- nödvändig för elver med inlärningssvårigheter med Malmer (2002) stod det där om tekniken och att vi mer och mer blir beroende av den vilket hon inte ansåg som bra. Jag vill här referera till Ginner och Matsson (1996) då de menar att den tekniska utvecklingen får följder för människors liv både på gott och ont. När man tar fram något nytt tekniskt hjälpmedel anser jag att forskarna bör ta reda på konsekvenserna av dessa innan de kommer ut i samhället och människor blir beroende av dem. Jag tänker exempelvis på mobiltelefoner och deras strålning. Jag kan inte förstå hur man innan kunde klara sig utan dessa, men frågan är hur det kommer påverka vår hälsa i framtiden vilka konsekvenserna blir. Malmer (2002)menar att huvudräkningen blir viktigare och viktigare i vårt samhälle då både datorer och miniräknare börjar ta över. Jag tror att det finns en risk för att man i dagens samhälle till slut inte behöver kunna göra något då det finns hjälpmedel för allt. Telefonkataloger behöver det nästan inte slås i längre utan det är bara att gå ut på nätet för att kolla adress och telefonnummer. Jag tror att det är viktigt att ta in ny teknik i skolan samtidigt som man behöver fundera över hur och varför man tar in den samt konsekvenserna av det. Jag tror att mycket av den gamla kunskapen behövs trots alla nya hjälpmedel!

Förskolebarn och naturvetenskap!

Förra veckan var jag ute och intervjuade barnen på förskolan kring vårt valda fenomen. Barnen verkade väldigt intresserade av fenomenet och de hade många intressanta funderingar och hypoteser. Vad som slog mig nu i efterhand är att de nämner mycket av det som vi som grupp just nu fördjupar oss i, även om de inte använder de begrepp som vi arbetar med. Ett exempel är en pojke pratade om båtar och sa att de är tunga för oss men att "vattnet hjälps åt att lyfta dem". Här kan man känna igen Arkimedes princip som enligt Karlsson och Undvall (2006) faktiskt handlar om att vattnet utövar en lyftkraft på föremål som är helt eller delvis nedsänkta i vatten. Den pojke som sa detta blev väldigt intresserad av fenomenet och tyckte vi skulle prata om det på samlingen som de skulle ha senare. Jag fick då förklara att jag snart kom tillbaka och att de då skulle få experimentera själva och att vi skulle prata mycket om flyta/sjunka då. De flesta barnen verkade faktiskt väldigt intresserade och fascinerade över fenomenet. Jag kom då att tänka på det som Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner-Godèe (2008) skriver om att barn oftast har antaganden om varför saker är som de är. Jag anser att det är viktigt att visa barnen att allas antaganden är lika betydelsefulla och att det de säger är intressant eftersom det är just deras uppfattning. Det är viktigt att inte bara tala om för barnen hur saker fungerar utan att utmana deras tankar och låta dem själva få experimentera och pröva sig fram.

Referenslitteratur:

Elfström, NIlsson, Sterner & Wehner-Godèe. (2006). Barn och Naturvetenskap - upptäcka, utforska, lära. Liber AB: Stockholm.

Karlsson & Undvall. (2006) Spektrum - Fysik. Liber: Stockholm.

Friktion under skidan?

Idag kördes ju som de flesta vet vasaloppet. Vi satt några stycken och tittade och då kom frågan upp varför åkarna kör efter varandra på ett led istället för att köra mer i bredd. Någon menade att det hade med vinden att göra, eller att det spåret nog var bättre. Min teori nu när vi läser naturvetenskap är att det har med friktion att göra. Om åkarna kör på led borde ju snön bli något varmare och våtare vilket kanske leder till att skidan glider längre förutsatt att man har rätt valla? Efter som jag inte har satt mig in i begreppet friktion så mycket än är det här bara min teori men kanske att det kan ligga något i detta eller???

Grön flagg!

När jag idag var ute på fältstudier fick jag reda på att både förskolan och skolan som jag är på gått med i Grön flagg. Jag har tidigare hört talas om Grön flagg men aldrig riktigt satt mig in i vad det innebär när en förskola/skola är med i det. Jag har nu lärt mig att Grön flagg fungerar som ett verktyg för de skolor/förskolor som vill arbeta med hållbar utveckling. För att bli godkända och bli Grön flagg-certifierad krävs det att förskolan/skolan arbetar med de olika teman som finns och skickar in en rapport över arbetet. På "min" förskola arbetar de till
exempel med temat Kretslopp. De har gemensamt satt upp mål som både vuxna och barn arbetar för. De har exempelvis startat upp en kompost som barnen får hjälpa till att sköta, och de har som mål att sedan använda sedan den nedbrutna jorden. De samtalar även mycket med barnen om vad man kan göra för att bidra til en bättre framtid. Just nu pratar de om
återvinning av bland annat papper, plastflaskor, glasflaskor samt plåtburkar. Jag frågade idag barnen på samlingen om de kunde berätta lite om återvinning. Barnen berättade att de på förskolan samlar allt papper i en låda som sedan "åker iväg till ett ställe som gör nya papper av de gamla". Jag frågade barnen varför det är bra att återvinna papper och då svarade en pojke att man måste använda träd till att göra papper, men om barnen återvinner papperet så behöver det inte försvinna så många träd. Det märktes att barnen hade lärt sig en hel del vilket jag anser tyder på att det går att arbeta med hållbar utveckling även med små barn. Andersson (2008) menar att det är viktigt att barn och ungdomar får kunskap om hur vi påverkar klimatet och ekosystemen, samt att skolan måste behandla sådana frågor i undevisningen. Jag anser precis som Andersson (2008) att det även måste finnas en balans i undervisningen genom att barn och ungdomar samtidigt får lära sig vad de själva kan göra för att bidra till en hållbar utveckling. Att gå med i Grön flagg kan vara ett steg i rätt riktning.

Länk för den som vill läsa mer om Grön flagg: http://www.hsr.se/skola

Referenser:
Andersson, B. (2008). Grundskolan naturvetenskap - helhetssyn, innehåll och progression. Lund: Studentlitteratur.

Intervjuer om vårt tema flyta/sjunka

Idag har jag varit både i skolan och i förskolan och intervjuat barnen om fenomenet flyta/sjunka. Flera av barnen i förskolan pratade om att tunga saker sjunker och lätta saker flyter, men ett barn trodde att en liten sten kanske kunde flyta för att den just var liten och inte var så tung som en stor sten. Detta barn var även inne på att lätta saker som flyter kunde bli tunga när de får vatten på sig och då sjunker de istället. Smart sagt av en femåring tycker jag! Vi diskuterade varför båtar kan flyta (eftersom flera barn påpekade att båtar flyter fast de är stora och tunga) och ett barn trodde det berodde på båtens motor, att båten får hjälp med att hålla sig flytande. Intressant att få höra hur de tänker och hur mycket de egentligen vet kring fenomenet.

I skolan svarade alla elever att tunga saker sjunker och att lätta saker flyter och det beror på vad de är gjorda av. En elev sade att båtar är ju stora och gjorda av plåt men de kan flyta för de har "flytsaker" inuti. Denna elev var även inne på att papper som är lätt kan faktiskt sjunka, men visste inte varför. En annan elev hade testat att göra pappersblommor och lagt i vatten och när de blev blöta så blev de tyngre och började sjunka. Här tycker jag att eleven har en förförståelse för att materia, vattnet, kan ändra föremålets form och vikt och därmed få föremålet tyngre så att det sjunker. Denna elev sade att en tvål kan flyta i vatten, men visste inte varför. Kanske har tvålen flytit omkring i badkaret när eleven badat?

Det ska bli spännande att få genomföra experimenten med barnen/eleverna och se om deras hypoteser stämmer. Nu ska vi tillsammans i gruppen konstruera vår Concept Cartoons och ta tillvara på elevernas funderingar. Elfström, Nilsson, Sterner och Wehner-Godèe (2008) skriver om fördelarna att använda sig av en sådan i undervisningen och att eleverna lätt kan ta den till sig och utveckla sin förståelse kring naturvetenskapliga fenomen och att detta ger tillfälle att lära av varandra. Just att elever ska lära av varandra förespråkar jag inom undervisning och det blir ju så mycket mera spännande när man arbetar tillsammans. Författarna menar också att cartoonen stimulerar till samtal och givande diskussioner och det ser jag fram emot!

Mål bedömning och utvärdering.

Idag har vi använt oss av Anna- Stinas mall för att utveckla våra mål i planeringen av vår aktivitet. Vi diskuterade mål och bedömningskriterier. Vi anser att det är oerhört viktigt att man i sitt arbetslag sitter ner och diskuterar olika mål och hur de tolkas för att vara ense om hur man vill arbeta med dessa, då de kan tolkas på väldigt olika sätt. Den formativa bedömningen anser vi verka väldigt bra både för att kunna stödja eleven och ge den rätt undervisning men även för att läraren ska kunna granska sig själv i undervisningen! En fundering som dök upp var i fall tekniken behöver genomsyras i både förskola och skola då vår aktivitet på förskolan går ut på att barnen ska få testa olika föremål/material och se i fall de flyter eller sjunker i vatten. Något vi kommer ta upp med Jörgen vid nästa handledning!
Nästa gång vi ska sätta oss och arbeta ska vi utveckla vår planering och mål ännu en gång!